Om vad jag blir när jag läst klart

När man läser kulturvetenskap så är det en fråga man får mer än någon annan: Vad blir man då? Hur mycket jag än tröttnat på frågan måste jag ställa in mig på att svara på den gång efter annan. Nu gör det inte så mycket.

Problemet är att hitta ett svar som både är sanningsenligt och tillfredsställer den som frågade. Till en början svarade jag ”arbetslös”. Det är inte nödvändigtvis sant, men kulturvetenskapen är en utbildning utan klara kopplingar till ett eller ett fåtal yrken. Många av de jag läser med har tidigare läst annat eller planerar att läsa mer, så att de kan bli lärare eller få en examen i något annat. Andra läser det bara för att ha något att göra, en inställning jag kanske inte tycker är helt lämplig, men jag har inget intresse av att bestämma vad andra ska göra. Tidigare läste jag till socionom och utbildningen var bra, men jag kände aldrig att det var rätt, det kändes märkligt att läsa enbart för att få ett jobb. Det var nämligen det jag gjorde eftersom jag inte hade något mål med socionomutbildningen.

Bäst på bruna frågor i Trivial Pursuit är ett annat svar jag givit då och då när jag fått frågan. Det är väl också en sanning med modifikation, men det ligger åtminstone något i det. En stor anledning till att jag läser kulturvetenskap är att jag blir allmänbildad. Det är knappast något man kan skriva i sitt CV, men jag tror det har ett egenvärde utöver framtida vinster i TP.

Vad ska jag jobba med när jag blir stor då? Jag vet inte. Det är enkelt. Jag läser inte litteraturvetenskap och konstvetenskap för att jag har en noga utstakad plan. Jag läser det för att jag är intresserad och för att jag kan tänka mig att arbeta inom något som har med det att göra. Jag skulle verkligen kunna tänka mig att bli kulturjournalist, muséiintendent, bibliotikarie, förläggare eller något liknande. Jag vet vad jag vill arbeta med när jag ser det. Å andra sidan är det bra att bara ha en utbildning. När det väl kommer till att söka jobb så spelar det självklart roll vilken utbildning, men man kommer ganska långt på att ha en (och ännu längre på att ha arbetslivserfarenhet).

Jag tror inte jag gör de smartaste valen, men jag är medveten om vad jag gett mig in på och jag vet att framtiden är svår att sia i. Det här känns bra och jag kommer läsa så mycket jag bara orkar.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

6 Comments

  1. Jag tror med säkerhet, att om man läser något man verkligen tycker om, är intresserad, kanske till och med älskar så kommer det att gå bra för en i livet. Det gör att man kanske brinner för något (i alla fall ett tag) och det är BRA! Då vet man att man kan. Jag vet att du kan. Lycka till! Å va fasen… vem vill bli socionom…? Egentligen…?

  2. Det stora problemet som jag ser det är folk som läser utbildningar utan att veta varför och utan att tänka efter vad som händer sedan. Du gör ju ett relativt medvetet val, vilket gör att det känns betydligt bättre. Visst, det kanske är ett val jag själv inte hade gjort (principiellt nu då, antaget att jag faktiskt var intresserad av att läsa kulturvetenskap), men du verkar tillräckligt medveten om vad det innebär. Jag håller tummarna för att det går bra, både under utbildningen och senare!

  3. Kerstin: Det är förmodligen sant, i många fall handlar det mer om ”geist” än om logik och det tidigare tror jag att jag har.

    Snigel: Jo, jag vet vad du menar. Jag har haft många diskussioner om det fenomenet inom läraryrket och tendensen att välja två ämnen som inte passar ihop eller som det inte finns några jobb inom. Skillnaden är väl att jag inte utbildar mig till ett yrke och därför har en bredare front av yrken som kan passa.

    Jag är dessutom i full fart att göra mitt för att göra det lättare för mig (och andra inom kultursfären), men mer om det senare. :)

  4. Hm… ”Skillnaden är väl att jag inte utbildar mig till ett yrke och därför har en bredare front av yrken som kan passa.” Det där tycker jag låter väldigt konstigt. Varför skulle du ha en bredare front? Det tycks snanare som om det skulle vara tvärt om Såvida du inte menar att du har möjlighet till flera -slags- yrken, för då håller jag med. Däremot är det nog färre om man räknar arbetstillfällen (vilket för mig känns som det som räknas).

    Samtidigt måste man ju läsa något man gillar. Jag skulle aldrig klara av att läsa en lång utbildning jag inte tyckte var rolig, oavsett hur bra jobb det skulle ge mig sedan. Med rätt inställning kommer man nog rätt långt oavsett vad för utbildning man råkar ha.

  5. Ja, givetvis fler slags yrken, mer flexibilitet. Hur många arbetstillfällen det gäller vet jag ingenting om. Vet inte hur marknaden ser ut för lärare och jag vet ännu mindre hur den ser ut i ett spektra som rör sig mellan akademisk karriär, till journalist och vidare till allt annat inom kultursektorn. Det ena går att räkna på, det andra inte (eftersom det är oändligt många yrken och dessutom större möjlighet att starta eget inom branschen).

  6. Huvudpoängen är att du tänker, vilket jag tyvärr inte tror kan sägas om de flesta i din (och min) situation. Jag är rätt övertygad om att du kommer att hitta något bra i slutänden, speciellt om du hittar något du verkligen gillar och gör det bra.

    加油!

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!