---

På sista tiden känns det som att jag vandrat på gatorna i Berlin, genom Vincenzo Latronicos roman Perfektion (2022) och via Bangs Dagbok från Berlinolympiaden 1936 (2008), men den gamla flygplatsen Tempelhof Feldt som sedan 2010 är en stor park har aldrig sett så annorlunda ut som i amerikanska författaren Elvia Wilks dystopiska roman Oval. Där har ett stort, konstgjort berg med eko-hus växt fram och där bor till en början bokens huvudperson Anja. 

Redan från början står det klart att allting inte är frid och fröjd på berget. Huset som fungerar som ett experiment drivet av ett stort företag i Berlin tycks svälla och krympa på ett väderkänsligt och mycket opraktiskt vis, den kontrakterade mängden avfall är på tok för liten för Anja och hennes partner Louis, och börjar inte Anja få några utslag på armen?  

After death, bureaucracy takes the wheel. Funeral arrangements, bank account closures, insurance payouts. Unpaid taxes. Unforgiven debts. For some, the cascade of paperwork adds an unbearable layer of responsibility. For others, the onslaught helps to smother the grief. Louis, Anja decided, was clearly the latter. 

Detta romanens första stycke är början på den kris paret ska genomleva över romanens 360 sidor. De vet det inte då, men Louis oförmåga att sörja sin nyss bortgångna mor ska vara som en kil i deras relation, elefanten i rummet under tiden Louis via sitt jobb ger sig in i projektet att lösa inkomstklyftan med hjälp av ett piller.  

Wilks framtid är en komplicerad historia där samtidens alla svåra frågor näppeligen får enkla svar. Inget är alltigenom ondskefullt, men naivitet och hoppfullhet är inte självklart kompatibelt med den kapitalistiska motor som vuxit sig ännu starkare på åren mellan i dag och den nära framtid där Oval utspelar sig. Jag har kanske lättare att ryckas med i de mer positivt anstrukna framtidsvisionerna (dystopin är så nära till hands varje gång jag läser nyheterna), men Wilk har konstruerat en trovärdig och komplex värld som skaver lagom. Hon tar inga enkla vägar och lyckas överraska både som science fiction-berättare och som samtidsskildrare.  

Planen var egentligen att läsa Wilks essäsamling Death by Landscape (2022), men i samma veva som jag köpte den blev jag nyfiken på Oval. Magkänslan var god och mellan pärmarna fanns en intresseväckande och originell dystopi som gav mig mersmak på Wilks författarskap.