Så är det dags att summera läsåret 2022. Det blev en bit över 150 böcker lästa (ej räknat alla barnböcker, då hade det kanske varit det dubbla). Jag håller könsfördelningen någorlunda jämn1 och jag har läst böcker från Sverige, Storbritannien, USA, Frankrike, Finland, Norge, Australien, Kanada, Danmark, Island, Ryssland, Argentina, Belgien, Brasilien, Filippinerna, Indien, Israel, Japan, Kina, Nigeria, Schweiz, Spanien, Tanzania och Tjeckien.
Det är naturligtvis omöjligt att rangordna, men jag gör ändå ett försök.
Mina favoriter — Skönlitteratur
5. Kirke (2018) av Madeline Miller
Madeline Millers moderna tolkning av de grekiska myterna sprider både ljus över dem och placerar dem i ett sammanhang som gör dem relevanta även i dag. Det är en sällsam upplevelse att få ta del av nymfen Kirkes berättelse i denna skepnad.
4. Strange Beasts of China (2006) av Yan Ge
I ett (ännu mer) dystopiskt Kina undersöker en cryptozoolog färgstarka och unika (och kusligt människolika) bestar av alla de slag, och det är en läsupplevelse som är precis lika unik och färgstark. Ett typexempel om hur en fantastisk bok kan användas för att diskutera teman långt bortom bokens pärmar.
3. En halv gul sol (2006) av Chimamanda Ngozi Adichie
En halv gul sol är mer eller mindre unisont hyllad och jag kan bara instämma. Chimamanda Ngozi Adichie lyckas med en rik palett måla berättelsen om Nigeria och Biafra inifrån, utan en utomståendes fördomsfulla blick. En mycket stark roman.
2. Detaljerna (2022) av Ia Genberg
Detaljerna blev välförtjänt augustprisbelönad och det är något med den stillsamma romanen som verkligen suger tag i mig. Med stor detaljrikedom berättar Ia Genberg om fyra relationer och utan att något egentligen händer växer orden och blir stor litteratur.
1. Be here to love me at the end of the world (2022) av Sasha Fletcher
Jag fick Be Here to Love Me at the End of the World i handen med orden ”du borde läsa den här, jag tror du skulle gilla den” (ungefär) och som jag gillade den. Sasha Fletcher berättar om ett kärlekspar vilka försöker överleva och leva i en värld på väg mot avgrunden, lite som vårt moderna samhälle är nu. Extremväder, pandemi (och vaccinskepsis), ekonomisk ojämlikhet är bara några av de sakerna som sätter dem på prov. Hur ska man kunna orka leva och älska i ett samhälle som inte är särskilt intresserad av att hålla en vid liv? Fletcher skriver med stor närvaro och vilda associationsbanor och jag är förstummad av beundran.
Bubblare: Räddningsavstånd, Åsnans år, Wolf Hall och The Goblin Emperor.
Mina favoriter — Facklitteratur
5. The Golden Mole (2022) av Katherine Rundell
I ett alldeles bedårande bestiarium har Katherine Rundell samlat och ur ett zoologiskt och kulturhistoriskt perspektiv samlat några av alla de djur vars liv vi inte till fullo uppskattar och riskerar att förlora. Makalöst vackert.
4. Att slå dank min virtuositet (2018) av Emma Eldelin
Kanske är jag jävig, men min tidigare universitetslärare Emma Eldelins Att slå dank med virtuositet är en rejäl bok om att göra så lite som möjligt (är det möjligt?). En bok som får mig att längta tillbaka till studierna, på ett alltigenom bra vis.
3. Under the sky we make (2021) av Kimberly Nicholas
Det blir varmare. Det är vi. Vi är säkra. Det är dåligt. Vi kan lösa det. Det är utgångspunkten i klimatforskaren Kimberly Nicholas personliga och tydliga bok som exemplariskt lyckas kombinera forskning med aktivism på ett sätt som vi mer än någonsin behöver.
2. Girig-Sverige (2022) av Andreas Cervenka
Girig-Sverige borde varit boken som vann valet åt vänstern för sällan har den stora ekonomiska ojämlikheten i Sverige och vad den beror på belysts på ett sådant ingående sätt. Under pandemin blev Sverige 330 miljardärer rikare men samtidigt väldigt mycket fattigare. Andreas Cervenkas bok borde vara obligatorisk läsning och äger fortarande stor relevans.
1. Islands of Abandonment (2021) av Cal Flyn
Årets bästa fackbok hade mycket väl även kunnat vara den deppigaste, för Islands of Abandonment handlar om det av människor övergivna. Vad händer när människan, av olika anledningar, drar sig undan? Cal Flyn har rest runt till dessa platser, från övergivna jordbruk i Estland till Montserrats vulkanutbrottsärrade landskap, från Detroits fattigdomshärjade gator till en botanisk trädgård i Tanzania där växterna lämnades vind för våg. Flyn är ändå hoppfull och använder exemplen inte för att förklara att människorna måste väck utan för att vi kan använda dessa erfarenheter för att ge nytt liv åt platser som annars kommer bli ett monument över våra misslyckanden och sedan klara sig utmärkt utan oss.
Bubblare: Skönheten i kaos, Turn right at Machu Picchu, B-laget och Hyperobjects.