Tillverkare: Black Isle Studios
Utgivare: Interplay
Plattform: PC
År: 1999
Planescape: Torment är ett av datorrollspelen i Baldur’s Gate-familjen och den här gången tas vi med till navet bland alla plan – den stora staden Sigil.
Huvudpersonen ”The Nameless One” vaknar upp på en brits i vad som visar sig vara ett bårhus. Han saknar helt minnen och till råga på allt hänger det en pratande skalle bredvid honom. Det är från den utgångspunkten vi får styra ”The Nameless One” på jakten efter sina minnen.
Handlingen är väldigt bra (så även de karaktärer man stöter på under spelets gång) och gör att man gärna fortsätter att spela bara för att få reda på hur det går. Det kan dock te sig lite pratigt, då väldigt stort fokus ligger på dialogerna, både för att föra handlingen vidare, men även för att avgöra vilken sorts person just din ”The Nameless One” är.
Spelet fungerar precis som de andra spelen i familjen. Det handlar om ett enkelt peka och klicka interface som dessutom tillåter en att pausa för att dela ut sina order till de sex karaktärerna man kan ha till sitt förfogande.
Miljöerna är väldigt speciella. Det handlar om Planescape – en dimension som länkar ihop alla andra dimensioner i det gamla pappersrollspelet Advanced Dungeons & Dragons 2nd. Det är för övrigt samma regler till det som det är till spelet i sig. De miljöerna blandar klassisk fantasy med weirdtech och allehanda andra surrealistiska stämningar. Något jag personligen är väldigt svag för.
Tillsammans med musiken och de andra ”runt-omkring”-sakerna visar spelet upp en fantastisk stämning som är väldigt svår att släppa, när man väl känt av den.
Planescape: Torment är bland det bästa som gjorts i datorspelsväg och trots att spelet har sju år på nacken håller det fortfarande. Kanske inte när man ser till grafiken som givetvis utvecklats oändligt mycket sedan spelet kom, men ser man till helheten så är det för det mesta bara en stor wow-känsla.