Shelby Van Pelt — Sällsynt kloka varelser

Shelby Van Pelt, i översättning av Emilia Fjeld, inläst av Iréne Lindh & Ludvig Josephson, omslag formgett av Kerstin Hanson
12 h 52 min. Albert Bonniers förlag 2023
I original på engelska Remarkably Bright Creatures (2022)


Den fakta som var mest förödande när jag tillskansade mig den var att bläckfiskar inte bara är extremt smarta utan lever en mycket kort tid, de flesta bara ett par år. Det innebär att dessa förunderliga varelser kan lösa avancerade problem, känna igen individer av andra arter på ett sådant sätt att de kan hämnas en oförrätt och rymma ur alla möjliga trånga och konstiga utrymmen utan att ha tillgång till den friheten mer än knappa tusen dagar. I vilken ände den amerikanska författaren Shelby Van Pelt började när hon kom fram till att en bläckfisk av arten ”jättekrake” skulle spela en av huvudrollerna i sin feelgood-roman Sällsynt kloka varelser vet jag inte, men nog ger det en något oväntad dimension till genren.
     Tova är en 70-nånting kvinna som arbetar på stadens akvarium för att ha något att göra. Hennes make är död, hennes son likaså och hennes framtidsutsikter är väl ganska bleka, i synnerhet när inte ens hennes vänninor verkar vara en konstant. På annat håll finns Cameron, en 30-nånting kille som liksom många millennials redan tidigt insett bristen på framtidsutsikter. Hans mamma lämnade honom hos sin syster och försvann, någon pappa har aldrig synts till och när han förlorat ytterligare ett jobb tröttnar hans flickvän och slänger ut honom. Sökandet efter pappan och det uteblivna underhållet tar honom till samma stad som Tova bor i och deras vägar korsas på just akvariet där jättekraken Marcellus observerar de andlöst tröga människorna under sitt livs sista dagar.
     Som brukligt i genren ligger fokus på några personer och deras inte alltid så enkla förhållanden till sina medmänniskor. I synnerhet Cameron har en osviklig förmåga att trassla till det för sig, en man som inte riktigt fått chansen att växa upp. Jämte Tova och hennes jakt på avslut drivs berättelsen på. Van Pelt skriver finstämt fram de många figurerna, eventuellt haltar Camerons uppenbarelse något, men de andra får utrymme att styra saker på rätt köl. Det hela påminner lite om den fantastiska Eleanor Oliphant is completely fine (2017), om än inte alls lika förträfflig och originell. Ett lite tafatt sökande efter verklig samhörighet.
     Jag är varken feelgood-expert eller -fantast, därmed bör man ta mitt omdöme med minst en nypa salt, men jag tycker att Sällsynt kloka varelser erbjuder något extra till vad som annars hade kunnat bli en ganska trött berättelse. USAs nordvästkust får ett eget liv och befolkas av både människor och en och annan normalklok bläckfisk.

Första besöket?

På Ackerfors.se finns runt 2 000 artiklar. Vet du inte var du ska börja har jag sammanställt en lista med artiklar att läsa.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52, köp min bok Om drömmar och rastlöshet, eller köp en bok från bokönskelistan åt mig. Tack! <3

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!