Artist: Red Hot Chili Peppers
Titel: Stadium Arcadium
Label: Warner Bros
Bolag: WMS
Utgivningsår: 2006
De västamerikanska funkrockarna är tillbaka igen med ett rykande färskt dubbelalbum.
Låtlista
A01: Dani California
A02: Snow (Hey Oh)
A03: Charlie
A04: Stadium Arcadium
A05: Hump De Bump
A06: She’s only 18
A07: Slow Cheetah
A08: Torture Me
A09: Strip My Mind
A10: Especially in Michigan
A11: Warlocks
A12: C’mon Girl
A13: Wet Sand
A14: Hey
B01: Desecration Smile
B02: Tell Me Baby
B03: Hard to Concentrate
B04: 21st Century
B05: She Looks to Me
B06: Readymade
B07: If
B08: Make You Feel Better
B09: Animal Bar
B10: So Much I
B11: Storm In A Teacup
B12: We Believe
B13: Turn It Again
B14: Death Of A Martian
22 år har gått sedan Red Hot Chili Peppers första album, och det märks. Få grupper har producerat så mycket med så hög kvalitet som de tappra gossarna från Kalifornien. Kanske är det ödets nyck att deras senaste skiva är ett dubbelalbum med mer material än något av deras tidigare album.
Med Stadium Arcadium har Red Hot Chili Peppers gått en lång väg från deras självbetitlade debutalbum. Det känns mer vuxet och inte lika hetsigt, något jag är väldig glad över.
Stadium Arcadium har många likheter med de Californification (1999) och By the way (2002). Oftast är det lugnare låtar, men skivan blir aldrig enformig för det. Det är förstås en otrolig bedrift med tanke på att det är 28 spår sammanlagt.
Första singeln, Dani California, är väldigt bra – troligen det starkaste spåret på dubbelalbumet – och även om låtarna överlag är fruktansvärt bra är då få som har satt sig efter ett par tre genomlyssningar av skivan. Det finns ingen riktig hit som Californification eller Under the Bridge. Det behöver förstås inte vara en nackdel, då man kan ge fler låtar en chans, inte bara hänge sig åt ett fåtal hits.
Skillnaden mellan de två skivorna (döpta till Jupiter och Mars) albumet består av är inte särskilt stor, på gott och ont. Att göra ett dubbelalbum på grund av platsbrist tycker jag är schysst, men kanske borde de delat upp låtarna så att en viss typ av låtar var på ena skivan och en annan typ på andra. Det skulle göra lyssnandet lättare och skillnaderna tydligare.
Jag måste ändå säga att Stadium Arcadium är en riktig fullträff. Inte lika bra som Californification som jag håller som ett av de bästa, alla kategorier, men ändå en klar tvåa.
Gillar man inte Red Hot Chili Peppers äldre stil finns det mycket att hämta här, även om man inte är någon inbiten Red Hot-lyssnare.