Originaltitel: Choke
Regissör: Clark Gregg
Manus: Clark Gregg och Chuck Palahniuk
Språk: Engelska
Land: USA
År: 2008
Längd: 92 minuter
Senast en bok av den besynnerliga men likväl fantastiska författaren Chuck Palahniuk filmatiserades resulterade det i mästerverket Fight Club. Nu är det dags igen och den här gången är det dags för Choke, en bok som jag var ganska sval för när jag läste den, men som jag tror (numer vet) skulle passa bra som film.
Victor Mancini (Sam Rockwell) är en sexmissbrukande historieåtergivare vid en medeltidsby som med flit sätter i halsen på flotta restauranter så att någon ska rädda honom och därmed känna ansvar för honom så att de skickar pengar med vilka han betalar sin mammas (Anjelica Huston) sjukhusvistelse. Mamman, å sin sida, är dement och känner inte igen Victor när han hälsar på, men en dag träffar Victor en ny doktor, Paige Marshall (Kelly Macdonald) som säger sig kommit på ett sätt att bota mammans demens.
Som vanligt när Chuck Palahniuk är inblandad handlar det om de absolut sämsta människornas absolut sämsta sidor, och Choke är inget undantag. Likt Fight Club är historien dessutom väldigt smart uttänkt vilket gör att man, om man nu inte läst boken innan (och inte ens då, eftersom jag inte mindes slutet nu när jag såg filmen), kommer få sig ett par rejäla överraskningar under filmens gång. Att karaktärerna framställs mycket bra kan man bara delvis tacka Chuck Palahniuk för i det här sammanhanget, för skådespelarna med Sam Rockwell i spetsen gör det här riktigt bra, trots det olustiga temat. Rockwell själv går från klarhet till klarhet och hans sätt att framföra roller börjar göra honom till en favorit, måste jag erkänna.
Choke är ingen trevlig historia och känsliga tittare gör sig icke besvär. För oss som gillar att förkovra oss i misär, elände och misslyckanden är Choke en given succé. Gillar man Fight Club borde man direkt se släktskapet dessutom.
Smiley är här för att stanna.