Choke

Originaltitel: Choke
Författare: Chuck Palahniuk
Utgivningsår: 2001
Tryckår: 2002
Originalspråk: Engelska
Sidantal: 304
Förlag: Anchor Books
ISBN: 0385720920

Det här är historien om Victor Mancini, avhoppad läkarstudent, sexmissbrukare och som fejkar kvävningar för att få sympatier och pengar.
Helt i Chuck Palahniuks vanliga linje, med andra ord.


Victor Mancini arbetar i en medeltidsby i vanliga fall. På fritiden har han lärt sig hur han låtsaskvävs så att han kan finna sympatier och därigenom pengar från andra, för att finansiera sin mammas sjukhusvistelse. Dessutom deltar han i en behandlingsgrupp för sexmissbrukare – för att träffa tjejer och få nya idéer att krydda upp tillvaron med.
I behandlingen har han nått steg fyra där man ska berätta om vad man varit med om, något som han har oerhörda problem med.
Som om det skulle vara hans enda problem.

Boken börjar faktiskt med ett kapitel som bara tar upp att man inte ska läsa boken, att den inte är läsvärd. Och sådant kan jag störa mig något oerhört på, så även här. Varför bryr man sig om att göra ett sådant kapitel? Jag förstår inte.
Victor själv ger ett ganska osympatiskt och på sitt sätt osammanhängande intryck. Han verkar vara medveten om sina brister, men samtidigt inte. Att Chuck Palahniuk lyckas förmedla det är inte oväntat, det är sådant han är bäst på. Men då och då får han för sig att göra små… ”Finesser” vill nog många kalla det. Här handlar det om att upprepa samma fras tjugoen miljoner gånger. Det är lite för mycket, även om ett fåtal gånger kan vara perfekt.

Choke är egentligen en riktigt bra bok, men de sakerna i boken som stör mig stör mig något oerhört och det försämrar givetvis helhetsintrycket. Ändå får boken tre hela stjärnor, tänk då hur bra boken hade varit utan sina nackdelar. Kan man bortse från de sakerna jag inte gillar, ja, då är det givet att man ska läsa boken.