Originaltitel: Gregorius
Författare: Bengt Ohlsson
Utgivningsår: 2004
Tryckår: 2007
Originalspråk: Svenska
Sidantal: 423
Förlag: Albert Bonniers förlag
ISBN: 91-0-010820-0
En av litteraturvärldens hemskaste karaktärer skapade Hjalmar Söderberg i sin klassiska roman Doktor Glas. Den hemska pastor Gregorius framstod som en synnerligen osympatisk figur och jag tror få sörjde hans öde. I och med Gregorius har Bengt Ohlsson tagit den välkände herren och gett honom ett eget liv. I boken får vi Gregorius synvinkel berättad för oss och han berättar om sina rädslor och känslor på ett sätt man aldrig hade anat efter att ha läst Doktor Glas.
Handlingen är ju mer eller mindre densamma som i föregångaren, men fokuset är på pastorn. Överföringen mellan de två är väldigt skickligt gjord, men Gregorius blir den saftigare av böckerna. Det finns mer att hämta, mer av allt, men Bengt Ohlsson behärskar inte riktigt Hjalmar Söderbergs fenomenala språk (och jämföreslen är oundviklig). Med det sagt så är ändå språket riktigt bra, målande och beskrivande och ger ytterligare dimensioner åt Gregorius känslor.
Det enda problemet med boken är att den inte är genomintressant och den är alldeles för utdragen. Kanske behövdes det, men jag tycker inte det. Om det är det enda problemet är det dock ändå ett gott betyg, vilket jag hoppas gör att ni blir nyfikna nog att läsa både Gregorius och Doktor Glas.