Tillverkare: Atlas Games
Speltid: 40 minuter
Åldersgrupp: 8 och uppåt
Antal spelare: 2 till 4
Utgivningsår: 2004
Gloom är ett kortspel som går ut på att göra sin familj så miserabel som möjligt innan man till slut har ihjäl den. Så långt låter det som ett rätt normalt spel, eller hur? Men vad säger ni om jag berättar att det är tryckt på transparenta kort?
Mmhm, just det.
Spelet har fyra olika sorters kort. Första sorten är ”Character cards” och de är indelade i fyra familjer på fem kort var. När spelet börjar väljer varje spelare en familj som man vill göra så deprimerad som möjligt.
De övriga korten är ”Modifiers”, ”Untimely deaths” och ”Events”. De blandas ihop i en talong och läggs med baksidan uppåt. Detta fungerar bra, trots att korten är i stort sett helt genomskinliga.
”Modifiers” läggs ovanpå karaktärerna och de gör karaktärerna deprimerade (de har ett minusvärde) eller glada (de har ett plusvärde). Det gäller att få sina egna karaktärer så ledsna som möjligt och att få motståndarens karaktärer att vara så glada som möjligt.
”Untimely deaths” spelas även de ovanpå en karaktär, men de får bara spelas på en karaktär som har ett sammanlagt värde som är negativt. Man får spela dem på både sina egna karaktärer och motståndarens.
”Events” är som action cards i vilket spel som helst. De gör en sak en gång, till exempel tar bort ”Modifiers”, återuppväcker de döda eller avbryter ett kort medan det spelas.
Spelet i sig är inte sådär fasligt revolutionerande. De genomskinliga korten ger spelet ett skimmer av originalitet, men det är inte särskilt nyskapande som regler betraktat.
För min del gör det inte så mycket.
Utseendet är varierande. De bilder som finns är skitsnygga och träffsäkra för spelets stämning. Att texten på många ställen är liten, vit text på röd bakgrund eller röd text på svart bakgrund gör att spelet blir svårare att spela.
Men när man väl kunnat läsa vad som står på korten bjuds man på mycket skön humor. På kortet ”Found maggots in the meat” står det ”Finders keepers” och på ”Mocked by midgets” står det ”It’s the little things that hurts”. Fullkomligt underbar humor.
Gloom är ett riktigt skönt lir som trots bristande originalitet och missar i layouten är riktigt bra. Vad som gör spelet så bra kan jag dock inte svara på. Jag antar att det passar mig både spelmässigt och som tema.
Den stora nackdelen är nog att man bara kan vara fyra spelare, men en expansion gör att man kan vara en spelare till.