Alan Davies — Just ignore him

Alan Davies
272 s. ABACUS 2021 (2020)


Den brittiske komikern Alan Davies (f. 1966) är en av alla dem som får mig att ständigt återkomma till BBC Brit. Han har en vimsig, tramsig och surrealistisk humor som passar mig utmärkt. Att hans självbiografi Just ignore him inte nödvändigtvis skulle vara på samma vis förstod jag, men det var omöjligt att värja mig för det som skulle komma. Det är en mörk och modig berättelse om en barndom återupptäcks under skrivandets gång.
     Inför boksläppet var Davies motvillig att prata om boken, paradoxalt, för så brukar ju sällan författare vara. Vad den handlar om skulle inte avslöjas i förväg var tanken, och läser man baksidestexten är den mycket vag om innehållet. En förlorad mor, svek, sorg och smärta, men inga detaljer. Jag kan förstå det, men det är också nästan omöjligt att beskriva varför detta är en bok som mycket väl kan rädda liv utan att berätta vad den egentligen handlar om. Det är också omöjligt att förklara varför jag långa perioder grät mig genom den, för att hans smärta fortplantar sig genom sidorna och in i mig.
     (En varning om innehållet framöver. Det kommer beröra gaslightning, övergrepp och pedofili och hur mycket jag än vill uppmana andra att läsa den förstår jag att det finns dem som bär på egna erfarenheter av detta och inte behöver återuppleva sina egna trauman. Just ignore him handlar till syvende och sist om att bli lyssnad på, eller snarare, om vikten av att lyssna på de som utsatts.)
     Davies är 6 år när han förlorar sin mamma. Mamman som varit hans ljus och största beundrare och varit en oas av lugn jämte pappans höga krav och stränga hållning. Hon är också den som tagit hans känslor på allvar, så när mamman dör ser pappan till att deras sorg stängs inne. Ingen pratar om vad som hänt. Det visar sig, upptäcker han långt senare, att den leukemi-diagnos mamman fick på pappans inrådan hölls hemlig för henne. Hon visste inte varför hon mådde som hon gjorde, hon trodde och levde sin sista tid i livet som om hon skulle bli frisk och komma hem. Det är en lögn eller ett undanhållande som är så fyllt av smärta att det knappt går att föreställa sig. Det är inte heller en normal reaktion på en tragedi i vardande.
     Inget av det visste Davies då och med bara pappan och de två syskonen kvar i familjen blev läget ett annat. Davies jagade bekräftelse, men fick ingen. ”Bara strunta i honom” (”Just ignore him”) var pappans uppmaning till syskonen. I skolan blev han en bråkstake och han började snatta. Bekräftelsen kom aldrig om dagen. Istället gjorde pappan nattliga besök hos honom. Naken under täcket med pappan hade de en mysstund som han aldrig fick berätta för någon om. Mellan åtta och tretton års ålder förgrep sig pappan på Davies, men ingen tog honom på allvar och syskonen tog alltid pappans parti.
     Detta hemsökte honom naturligtvis, men först i vuxen ålder, bara några år innan boken skrevs fanns något ljusning. Hans styvmamma kom till honom med pappans utskrivna pornografi föreställande tonårspojkar. Han hade nu bevis, bortom de egna upplevelserna, på att pappan var en förövare.
     Just ignore him är ett uppriktigt sökande, där vi som läsare inbjuds att ta del av den process Davies går igenom för att pussla samman de olika delarna av hans liv. Så mycket han tagit för givet, som andra tagit för givet om honom, ställs på ända när ord inte längre bara står mot ord. Utan hans sedvanliga humor, om än kraftigt nedtonad, hade det hela varit i princip outhärdligt, men humorn är också ett verktyg med vilket han bänder upp sina upplevelser, gör omtagningar, skriver om dem som de borde ha varit. I princip aldrig blev han lyssnad på, i princip aldrig blev han tagen på allvar.
     Och det är just därför Just ignore him är en så viktig bok. När allt kommer omkring är det just att lyssna och ta på allvar vi som medmänniskor måste göra. Det är det Alan Davies kan lära oss och även om han inte har sin största publik i Sverige hoppas jag att den någon gång kommer i svensk översättning.

Första besöket?

På Ackerfors.se finns runt 2 000 artiklar. Vet du inte var du ska börja har jag sammanställt en lista med artiklar att läsa.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52, köp min bok Om drömmar och rastlöshet, eller köp en bok från bokönskelistan åt mig. Tack! <3

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!