Saša Stanišić, i översättning av Christine Bredenkamp, omslag formgett av Sara R. Acedo
383 s. Tranan 2022
I original på tyska Herkunft (2019)
I början av 1990-talet splittrades Jugoslavien efter ett fruktansvärt krig och det som tidigare varit ett land blev nu sju länder och frågan om var man härstammade från skar genom familjer och samhällen och försatte många i flykt. En av dem är bosnisk-tyske Saša Stanišić (f. 1978) som 1992 kom med sin familj till Heidelberg och ägnade större delen av sina tonår åt att besvara frågan var han kom ifrån, när hans mamma var bosnier, hans pappa var serb och hans land i skärvor. Den autofiktiva romanen Härkomst är ett försök att bringa ordning i hans ursprung.
På många sätt liknar Härkomst andra vittnesskildringar om flykt undan en storskalig samhällelig kollaps och det utanförskap som väntar när allt man vill är att ta sig genom vardagen. Den unga Saša hittar snart vänner bland de andra som kommit till Tyskland, de spelar basket, spelar rollspel, de läser och skriver och de hittar en tillvaro där åtminstone de flesta av dem överlever. När han så småningom ska bedömas för om han får stanna lyckas han, på något sätt, övertyga handläggaren om att han lever på sitt skrivande (det är det väl ingen som gör!). Som vuxen besöker han sin farmor, maffiamatriarken som blev kvar och så sakteliga vandrar i väg i demensens dimma, och några andra äldre släktingar som såg kriget och slitningarna men ändå fortsätter se kraft i namnet Stanišić.
På andra sätt är Härkomst en mycket egensinnig berättelse. Stanišić hoppar obönhörligt mellan dåtid och nutid, mellan rörelse och stiltje i ömsom långa, ömsom mycket korta kapitel och det är mycket oklart, knappt ens en poäng att försöka förstå vad som är verkligt, vad som är överdrift, vad som är ren fabulation. Det är inte en prosa som låter en vila särskilt mycket, men det behövs egentligen inte. Ungdomens rotlöshet tvinnas samman med den vuxne författarens sökande på ett alldeles utomordentligt vis. För att understryka det fruktlösa i försöket avslutas boken förnämligt med att bjuda in läsaren att forma sitt eget slut, tillsammans med författaren.
Härkomst hörde jag först talas om när jag började undersöka litteratur från olika delar av världen och den fanns mycket billigt på bokrean, två omständigheter som gjort att jag nu sitter här med en utläst bok som lämnar mig med känslan av att inte vilja plocka upp någon ny bok. Stanišić har skrivit en bedårande och för mig oemotståndlig bok som lämnar ett bestående intryck.