Kevin Chen, i översättning av Darryl Stark, inläst av Nicky Enders
12 h 55 min. Highbridge Audio 2024
I original på kinesiska 鬼地方 (2019)
Taiwanesiske Kevin Chen (f. 1976) bor sedan en tid i Tyskland sedan han migrerat bort från Taiwans hårda antigay-lagar och homofobi, och den semi-autofiktiva romanen Ghost Town bör nog läsas i det ljuset, även om de många berättelserna är kantade av övernaturligheter. Romanen är, utan överdrift, bräddfylld av elände och det är nog klokt att göra sig beredd på om man ska ta sig an den.
I början träffar vi Keith1, en man som likt författaren flyttat till Tyskland och som nu kommer ut ur fängelse dit han dömdes för att ha dödat sin pojkvän. Han lovade sig själv att aldrig återvända till Taiwan, men nu är han ändå här, på väg till barndomens och spökenas hemvist, Yongjing. Där finns de flesta av hans syskon, deras öden och de många trådar som aldrig blev följda till sitt slut.
Chen låter inte bara Keith komma till tals, många andra får göra sina röster hörda, även systern som tog sitt liv. Samma händelser berättas om och om och om igen men ur olika perspektiv, och varje ord blir en del av ett intrikat pussel. Att varje person bär sitt förskräckliga öde som ett kors gör emellanåt, eller ja, allt som oftast läsningen oerhört tung. Sinsemellan blir de många syskonen ibland lite väl tunna, som om de aldrig riktigt får fylla ut sin plats i berättelsen annat än som manifestationer. Här känns det också viktigt att hålla isär personerna vilket visar sig inte vara helt enkelt.
Men Chen gör ändå Ghost Town till ett levande ställe, inte bara genom de levande och döda som nu vistas där, utan som en organisk varelse i sin egen rätt. Det är måhända en eländig plats befolkad av människor med sorgliga historier, men det finns ändå en puls av energi som bär berättelsen framåt.
Om man, som jag, försöker läsa sig runt världen tror jag ändå att Ghost Town är ett bra alternativ från Taiwan.