Originaltitel: Ett liv bland människor
Författare: Theodor Kallifatides
Utgivningsår: 1994
Tryckår: 1994
Originalspråk: Svenska
Sidantal: 143
Förlag: Albert Bonniers Förlag
ISBN: 91-0-055925-3
Ett liv bland människor är Theodor Kallifatides analys av samhället, människorna och dess normer och tabun. Om analysen är riktig återstår att se.
Boken bör väl anses vara dokumentär vilket gör det svårt att peka ut någon direkt handling. Theodor Kallifatides berättar om sitt liv och drar slutsatser efter det han berättar. Det hela började en morgon…
Theodor berättar hur han sitter vid frukostbordet en söndagmorgon. Han är den enda som ännu är vaken och sitter och läser en artikel som mer eller mindre raserar hans världsbild, slutsatsen han drar är att han (och alla andra människor) alltid haft fel i allt.
Han säger sig vara trött på skrivandet och berättar en anekdot han själv läst hos Aksel Sandemose:
”Varför kan du inte måla?” frågade vännen.
”För att det står ett ansikte mellan mig och staffliet” svarade målaren.
”Måla det ansiktet då!” sade vännen.
Med det som utgångspunkt beskriver han sin uppväxt, sina erfarenheter och sin tillvaro för att få reda på om han alltid haft fel. Först ifall han haft fel i antagandet att han existerar, sedan om han haft fel i att han var en man.
Och på den fortsätter det, en välskriven och genomtänkt skildring av vårt samhälle, men som med alla samhällsanalyser brister de lite ju mer åren går. Ett liv bland människor har tolv år på nacken och det märks då och då. Det är inte farligt, speciellt med att många andra delar ständigt kommer att vara aktuella.
Språket är lätt och boken är tunn, så det är i stort sett ingen ansträngning att läsa den, vilket förstås är skönt, även om man lämnas ensam (övergiven) och tänkandes när man väl har lagt ifrån sig den.
Det spelar ingen större roll att jag ibland förbehållslöst håller med Theodor Kallifatides i det han skriver, för att sedan förkasta nästa stycke. Det hade varit konstigt annars, och tyder på att han faktiskt gett mig något att tänka på genom hans bok.
Ett liv bland människor är läsvärd om man är intresserad av samhällsanalyser. Oftast är åsikterna vettiga och trevligt framförda, men i långa loppet tror jag inte att det spelar någon roll om man håller med honom eller ej.