Rebecca Solnit
269 s. Penguin Books 2003 (2003)
Jag kan förstås inte vara helt säker, men jag håller det för troligt (killgissar!) att River of Shadows. Eadweard Muybridge and the Technological Wild West av Rebecca Solnit (f. 1961) är en av de mest berömda böckerna som färst antal människor känner till eller har läst. För att stödja det påståendet behöver vi skifta fokus en smula.
2008 skrev Solnit en essä med titeln ”Men Explain Things to Me” (som sedermera kom att bli titeln på en essäsamling, på svenska översatt till Män förklarar saker för mig, Bokförlaget Daidalos) i vilket hon berättar om en fest där hon kom att hamna i ett samtal med en väldigt viktig man som, utan att ha läst boken i fråga (River of Shadows), redogjorde ingående och felaktigt om rön rörande fotografen Eadweard Muybridge (1830–1904). Solnit fick inte en syl i vädret och det tog många försök innan hon och hennes väninna lyckades föra fram att det var Solnit som skrivit boken han refererade till.
Hon kom i essän att mynta termen ”mansplaining” vilken spridit sig ut över vida världen. ”Men Explain Things to Me” är en tänkvärd text och Men Explain Things to Me är en läsvärd bok. Det är även River of Shadows.
Muybridge föddes i England men lämnade hemmet och flyttade till USA för att finna lyckan intill den guldrush som drabbat världen. Han skulle dock sälja böcker vilket gick fint både i New York och senare San Francisco, men efter en krasch och efterföljande huvudskada blev han aldrig riktigt sig lik. Under rehabiliteringen började han fotografera och visade sig ha talang för det. Ljuvliga, enorma fotografier med okonventionella perspektiv över Yosemite blev startskottet för en karriär som aldrig riktigt gick enkelt, trots hyllningarna och arvet han skulle lämna efter sig. Att han revolutionerade fotograferandet i sina rörelsestudier (gjorda med snabba utlösare) av framförallt hästar och människor är odiskutabelt, ivrigt finansierad av järnvägsentreprenören och rövarbaronen Leland Stanford som kom att försöka, och delvis lyckas, ta ära från Muybridge. (Muybridge han också döda sin frus älskare och på med dagens mått tveksamma grunder frikännas från detta.)
Muybridge verkade i en tid då allt verkade möjligt och världen krympte i raskt tempo. Det västra USA var närapå laglöst land och framförallt järnvägsbolagen roffade åt sig av det som fanns av land och surt förvärvade slantar. Inte sällan arbetade fotografen för dem, anlitad för att visa allmänheten vad de kunde uppleva bara de reste med tågen västerut. Finansiärer och uppdrag till trots var Muybridge inte bara en uppfinnare utan också, eller kanske framför allt, en konstnär ständigt sökande efter sina och fotografiernas gränser. Många av hans bilder är än i dag förtrollande. Men då, med upptäckarlusta och vetenskapliga framsteg gled vetenskap och konst allt längre från varandra, visserligen på mer eller mindre samma plats, Hollywood och Silicon Valley, i södra Kalifornien.
River of Shadows skrevs 2003, innan smartphones och sociala medier, innan gig-ekonomi och ai-revolution. Det gör Solnits spaningar, upplever jag, än mer kittlande. Å ena sidan kan hon betrakta Muybridge och hans arv någorlunda fritt från de bekymmer med tekniska landvinningar som vi brottas med i dag. Han var en komplicerad person, en särling på många vis, men ändå mitt i den teknologiska vilda västern för 150 år sedan. Å andra sidan gör hennes dåvarande perspektiv det enkelt att dra paralleller till i dag. Dagens rövarbaroner är inte bara rikare än då, de har letat sig längre in i våra liv och tankar. Samtidigt har det utrymme som under en tid vidgades mellan vetenskap och konst snart slutit sig helt; när artificiell intelligens gör konst och deepfakes och när Hollywoodmagnaterna gör vad de kan för att med teknikens hjälp göra manusförfattare och skådespelare arbetslösa. Det är här det bränner till.
Solnit är, enligt mig, som bäst i det längre formatet och River of Shadows är inget undantag. Det är en uttömande biografi som både riktar ljuset mot personen Muybridge och den tid han verkade i och betraktar dem för vad de är. Ibland vackra, ibland fula, ofta komplexa, aldrig ointressanta eller världelösa.