Originaltitel: Kolmorden
Författare: Ulf Lundquist
Utgivningsår: 1997
Tryckår: 1997
Originalspråk: Svenska
Kolmorden är en svår nöt att knäcka, för mig som recensent. Av många olika anledningar. Jag ska givetvis försöka, trots de uppenbara problemen med att hålla mig partisk som finns.
Kolmorden handlar om en reklamman, inflyttad till Norrköping från Stockholm.
En höst blir han bjuden till en kräftskiva ute i Kolmården. Det är många människor bjudna och det blir ett härligt kalas, enda tills någon hittar en av gästerna ihjälslagen.
En närvarande polis tar sig an fallet, men famlar till mångt och mycket i mörkret. Reklammannen blir sakta men säkert indragen i fallet för att kanske kunna bringa ljus över mysteriet.
Vad är det som gör det så svårt att recensera boken?
Först och främst tillhörde författaren familjen, han var nämligen mammas fästmans pappa. Tyvärr finns Ulf inte med oss mer, det hade varit roligt att diskutera boken och författande i allmänhet med honom.
För det andra är jag själv rätt mycket Norrköpingsbo med många utflykter både här och i Kolmården. Det är mina hemtrakter som beskrivs.
För det tredje trycktes boken i alldeles för få exemplar så jag kan inte rekommendera annat än att ni ber att få låna ett exemplar av mig.
För rekommendera den kommer jag att göra.
Handlingen är verkligen medryckande och språket känns vänligt och välkomnande i all sin enkelhet. Den är skriven i första person och det gör att det känns som att det är huvudpersonen, Alf Kullgren, som berättar för en.
Språket är jordnära och skrivet på ett sätt som påminner om talspråk. Även det gör att man känner sig ytterst närvarande.
Det enda man möjligen kan anmärka på rent språkligt är uttryck som inte känns som att de passar in i sammanhanget. Det är dock bara en lättöverkomlig bagatell.
Miljöerna är bra beskrivna, även om jag som inföding inte alltid kan känna igen mig i dem.
Det ställer visserligen till lite problem för mig, men bör inte göra det för icke Norrköpingsbor eller människor som inte är fullt så känsliga som jag är.
Jag skulle verkligen vilja rekommendera boken till alla.
Alla borde läsa den, men tyvärr blir det svårt. Tyvärr.