Gil Durán, inläst av författaren själv
9 h 29 min. Simon & Schuster 2026 (2026)
Den tredje november (i dag!) hålls mellanårsvalet i USA och när den amerikanske journalisten Gil Durán (f. 1976) började skriva The Nerd Reich var det inte uppenbart att så skulle vara fallet. Under Donald Trumps båda mandatperioder har demokratins spelregler flagrant ignorerats, och det mycket tack vare en liten samling “techentreprenörer”. Dessa, som Durán skriver om i sin bok, att de har rätt att stöpa om samhället enligt eget gottfinnande. Som Peter Thiel, som får anses vara något av bokens kärna, uttryckte det:
I no longer believe that freedom and democracy are compatible.
Om definitionen av frihet är att Thiel och hans miljardärkompisar ska få göra som de vill, ja, då ligger det kanske något i det, men nu är ju inte det fallet och citatet är direkt hårresande. The Nerd Reich är ett försök med att gå till botten med varför techeliten omhuldat fascismen och vilka konsekvenser det får, eventuellt också vad vi kan göra åt det.
Berättelsen börjar med en ung, men ändå vuxen och någorlunda mogen, Stanford-student som fick fatt i en svårt verklighetsfrånvänd och tämligen obskyr bok om framtiden och välfärdssamhällets kollaps. Studenten, som var Thiel, tog starkt intryck av boken The Sovereign Individual (1997) som beskriver hur innovation och teknik blir slutet på suveräna nationer och början på en värld formad av suveräna individer och extrem marknadslogik. Det andra hade tagit för en varning tog Thiel som en instruktion och tillsammans med en rad andra satte han igång att försöka förverkliga framtiden utan stater med i princip techfeodalism. Med hjälp av Donald Trump, och i ännu högre grad J.D. Vance, har Thiel, Elon Musk och en rad andra snuskigt rika “tänkare” har under många år skohornat sig in i maktens korridorer.
Ett av Thiels projekt är Palantir, ett företag vars produkt är övervakning och kartläggning av hela befolkningar. Det har förutsägbart tagits emot med öppna armar av NATO och militär och polis i många länder runt om i världen (även svenska polisen och justitieminister Gunnar Strömmer tycker det är mumma), men i grunden är det en fråga om att ett privat bolag med antidemokratisk, fascistisk agenda tillåts tillgång till hela nationers befolkningar. Med The Nerd Reich blottläggs det hela på ett närapå övertydligt vis och det är skrämmande.
Durán visar på de politiska dimensionerna i techjättarnas projekt och det är viktigt att se hur bolagen bakom skydd av “innovation”, krypovalutor och “artificiell intelligens” underminerar den absoluta majoriteten vår röst. The Nerd Reich handlar med andra ord inte om skitifieringen (“Skitifieringen av internet och drömmen som togs från oss”, 2025-01-24), om hur allt internet än gång var smulas sönder av Meta, Google och Amazon (med flera). Dessa framstår som medlöpare i sammanhanget, men har inte varit drivande för den fascistiska riktningen Thiel och Musk tagit med hjälp av USAs president.
På sitt sätt är det utmattande. Som modern och uppkopplad människa finns det så mycket att vara vaksam på, sådant som kräver enorm uthållighet. Jag vet att jag inte alltid lyckas att hålla huvudet på skaft, hur medveten jag än är. Men när allt kommer omkring behöver vi faktiskt välja vilken framtid vi vill ha. Det innebär att rösta, att göra våra röster hörda, att hålla techfascisterna och deras vänner ansvariga och att, med Timothy Snyders ord (“On Tyranny. Twenty Lessons from the Twentieth Century”, 2017-10-17) inte ge upp i förväg.