Toni Morrison
275 s. Picador 1988 (1987)
På svenska Älskade, Bra böcker (1988)
1993 tilldelades den amerikanska författaren Toni Morrison (1931—2019) nobelpriset i litteratur, inte minst för romanen Beloved vars drömlika skildring av tiden efter slaveriets avskaffande, romanen Beloved. Morrison inspirerades till berättelsen av Margaret Garners öde. Garner flydde slaveriet men blev upphunnen och påkommen med att döda sina barn för att de inte skulle sättas åter i bojor. Här får berättelsen en delvis magisk klädnad.
Året är 1873 och Sethe bor med sin dotter Denver i ett hemsökt hus på 124 Bluestone Road. Det är ett avskärmat liv och Denver lider, vilket Paul D, en bekant från plantagen Sethe arbetade på innan hon blev fri, ser och vill hjälpa dem ur. Han flyttar in och snart drivs spöket på flykten för att ersättas av en ung kvinna som kallar sig Beloved. Något familjeliv blir det inte och Beloved tar över allt mer av det lilla utrymme som fanns i huset. Denver är alltmer övertygad om att Beloved är hennes döda syster som kommit tillbaka och snart tror Sethe det med och ödslar all sin energi åt att gottgöra barnet som kommit tillbaka.
Det går att läsa Beloved på många vis. På ytan är det en spökhistoria med gotiska drag, ett övernaturligt väsen vars närvaro tar allt större plats och river djupa sår i sin omgivning. Livet i huset på 124 Bluestone Road ter sig oerhört klaustrofobiskt och ingenting rår riktigt på spöket. Samtidigt är det en roman om föräldraskap, och i synnerhet moderskap, och det priset man får betala för att sätta barn till världen i en osäker värld. Det är också en berättelse om USA och slaveriet, där avskaffandet må vara ett steg i rätt riktning men inte i sig själv en läkande kraft för alla de trauman som orsakats i dess namn. Det är varken konstigt eller orimligt att Morrison, delvis genom Beloved, fått den litterära status hon har.
För mig är det dock något med hennes berättarstil, perspektivskiftena och min läsning som gör att den inte riktigt hakar tag i mig. Efter en närapå briljant inledning som gav höga förväntningar på fortsättningen kom jag på mig själv med att ha svårt att fokusera på berättelsen, långa stycken som jag normalt inte har några bekymmer med kändes snarare utdragna; en effekt jag inte är säker på att Morrison sökt och som de gillar henne mer än jag inte låter sig störas av. Men på det hela taget är Beloved en habilt berättad historia med ett psykologiskt djup som inte lämnar några klara besked. Just så som det ska vara.