Gaël Faye, i översättning av Sarah Ardizzone, inläst av Dominic Hoffman
6 h 2 min. Random House 2018
I svensk översättning Litet land, Norstedts (2018)
Franska originalets titel Petit pays (2016)

Vid det här laget så har jag om inte förstått så åtminstone fått lite grepp om inbördeskriget och folkmordet i Rwanda som kablades ut på nyheterna när jag var liten. Vad som såhär i efterhand tycks självklart men som jag behövde litteraturen för att få insyn var hur konflikten spillde över och satte sina spår i grannländerna. Författaren och artisten Gaël Faye (f. 1982) sätter i romanen Small Country ord på hur han som barn upplevde det i sitt hemland Burundi, strax söder om Rwanda.
Berättare är Gabriel som bestämmer sig för att resa tillbaka till Burundi från Frankrike dit han flyttat, men resan blir inte bara i rum. Han förflyttas också, bildligt åtminstone, tillbaka till 1993. Han är tio år gammal och får för första gången höra att det är skillnad på tutsier och hutuer, att det är viktigt att göra skillnad trots att han inte ser någon skillnad på dem. Snabbt slås tillvaron för Gabriel och hans jämnåriga vänner i spillror när alla måste ta ställning och kriget rasar för fullt.
För läsaren blir Gabriels barnsliga blick på sin omgivning ett sätt att kliva in i samhället på riktigt, utan förutfattade meningar och förförståelse. Det som Faye vet och upplevt och tagit till sig i efterhand lämnas åt sidan, han litar på sin läsare, att vi som Gabriels medresenärer ska se och känna alldeles på egen hand. Det blir än svårare att låta bli när det är barn, förstås, barn som absolut inte ska behöva utsättas för en omgivning kantad av våld, krig och besinningslöst mördande.
Small Country är flinkt skriven, det märks att Faye även är poet och rappare, men ibland upplever jag det lite svårt att följa med i svängarna. Möjligen är det en översättningsfråga, att Fayes originalfranska gör brotten och vändningarna mindre tydliga, men det kan också handla om att det är en bok som behöver tid, där man som läsare får bromsa när författaren rusar på. Oavsett vilket är det en habil roman som gett mig nya perspektiv på den delen av den moderna historien.
