Slumdog Millionaire

Originaltitel: Slumdog Millionaire
Regissör: Danny Boyle och Loveleen Tandan
Manus: Simon Beaufoy och Vikas Swarup
Språk: Engelska och hindi
Land: Storbritannien och Frankrike
Svensk premiär: 6 mars 2009
Längd: 120 minuter

Slumdog Millionaire tog storslam när priserna för 2008 års bästa filmer delades ut på Oscarsgalan. Av tio nomineringar gick de hem med 8 priser. Såhär i efterhand måste jag säga att det är välförtjänt för den film jag sett lämnar avtryck och växer för varje gång jag funderar på vad jag just sett.

Indien, ett av de befolkningsrikaste länderna i världen, har enorma slumområden med miljontals människor som aldrig kommer få en chans att bli annat än hundar från slummen medan de rika ser på och får vara med i Vem vill bli miljonär?. I filmens inledning står, i klassiskt frågeleksmanér, frågan:

Jamal Malik is one question away from winning 20 million rupees. How did he do it? A) He cheated, B) He’s lucky, C) He’s a genius, D) It is written.

Frågan besvaras i slutet, men innan dess får vi veta Jamals (Dev Patel) bakgrund, hur han föddes på gatan, lurades och tog skitiga ströjobb, men framförallt hur han från första stund älskade Latika (Freida Pinto). Vägen till de tjugo miljonerna är fantastisk och lika intressant som omskakande. Kanske finns det hopp även för hundarna från slummen.

Danny Boyle lyckas verkligen berätta historien så som den måste berättas. Han börjar nästan i slutet och med hjälp av tillbakablickar öppnar han fönstret mellan den lyxiga TV-studion och misären (och hoppet) i slummen. Det är fantastiskt välgjort och det är inte utan att jag blir sugen på att läsa boken. Det är enkelt att dra paralleller till Guds stad vars tempo och sätt att spela upp en handling verkligen liknar det i Slumdog Millionaire. Inspirationskällan är tydlig.

Skådespelarna är mycket bra trots att väldigt få av de som är med ofta inte gjort något annat än Slumdog Millionaire. Gatubarnen spelades, om jag förstått det rätt, ofta av gatubarn (men jag har ingen källa till det så man kanske bör ta det med en nypa salt) och är det så är det ju ett enormt bra slutresultat. Allting känns väldigt trovärdigt och man sugs just därför in i berättelsen, in i Indien.

Slumdog Millionaire är en värdig vinnare av alla de priser den fått och en klar till Benjamin Buttons otroliga liv som bästa filmen på mycket länge.