Nästa som rör mig

Originaltitel: Nästa som rör mig
Författare: Bodil Malmsten
Utgivningsår: 1996
Tryckår: 2007
Originalspråk: Svenska
Sidantal: 194
Förlag: Bonnier Pocket
ISBN: 91-0-010384-5

Eftersom jag håller Priset på vatten i Finistère som en av de bästa böcker som skrivits på svenska var det med höga förhoppningar jag gav mig på att läsa något skönlitterärt från Bodil Malmsten. Kanske var förväntan orättvist hög, men förmodligen inte.

Det intressanta med Nästa som rör mig, speciellt om man jämför med Priset på vatten i Finistère, är att språkbruket definitivt känns igen mellan böckerna, trots att de på övriga punkter är väldigt olika. Det är korta meningar, ofta ofullständiga. Det är en strid ström av tankar och känslor som språkbruket på ett ypperligt sätt visar, men jag är långt ifrån överens med det tema Malmsten valt till den här boken.

Handlingen, om man nu kan tala om en sådan, kretsar kring Johanna – en modell som rycktes från sin ungdom tidigt. Hon bearbetar sitt ursinne över pojkvännens bedrägeri genom att hämnas inte bara på James, som han hette, utan på alla rika människor som bara tigger om att bli rånade. Hon tar deras plånböcker, behåller kontanterna och slänger kreditkorten i Seine. Strukturen på hennes berättelse är episodisk i någon form av associativ kronologi, vilket visserligen passar men gör historien oöverskådlig (vilket kan vara en poäng). Tyvärr lyckas jag aldrig förstå mig på Nästa som rör mig. Huvudpersonen är arg och beter sig på ett synnerligen osympatiskt och obehagligt sätt. Visst, hon ska ha ett bagage av sällan skådat slag men det blir liksom aldrig nyanserat. Och det blir därmed inte heller intressant, vilket är tråkigt, för upplägget är spännande och jag hade mer än gärna läst en tankeväckande bok om den unga kvinnan som behöver bearbeta sin bakgrund.

Det tråkigaste av allt är att även om historien inte är bra så tycker man att den borde hålla ihop, men det gör den inte. Överhuvudtaget lämnar Nästa som rör mig väldigt mycket att önska. Trots ett passande språk lyckas den aldrig göra annat än skapa frågetecken då den borde väckt känslor.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

4 Comments

  1. Jag har fått mig rekommenderat andra ”självbiografiska” texter, typ Mitt första liv, när jag sagt att jag gillar Priset på vatten i Finistère. Det är inget jag har läst än, men det kanske vore något för dig? (Eller Sista brevet från Finistère, då.) Däremot har jag läst en eller ett par novellsamlingar av Malmsten (Det är ingen ordning på mina papper, har jag för mig att det var) och det var inget speciellt. Inget direkt dåligt, men inget fantastiskt heller. Svag trea, stark tvåa, så där. Så jag vet inte, Malmsten kanske är lite ojämn i allmänhet.

    1. Det är möjligt att hon är ojämn (vilket är synd), men jag ska inte ge upp hennes skönlitterära författande än. Har sneglat lite på ”Mitt första liv”, får se om jag köper och läser den framöver. ”Sista brevet från Finistére” är bloggboken, eller hur? Även om hon skriver bra så är jag inte så sugen på den. :)

    2. Bloggbok vet jag inte riktigt. Den marknadsfördes ju som fortsättningen på Priset på vatten… i alla fall.

  2. Vilket väl mest visar att man skall läsa böcker snarare än författare, och att det visserligen är ett gott tips om man gillat någonting annat personen har skrivit, men verkligen aldrig tvärsäkert.

    //JJ

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!