Ingrid Elam, omslag formgett av Lars Paulsrud
222 s. Natur & Kultur 2022 (2022)
Nu för tiden är ”en bok” i stort sett synonymt med ”en roman”. Undantag finns, visst, men från att ha varit en perifer och, ur ett kulturhistoriskt perspektiv, ung berättelseform har romanen lyckats anpassa sig så till den grad att den blivit normen för berättelser, och det är alla andra former som kräver förtydliganden. Litteraturkritikern Ingrid Elam (f. 1951) har i Romanens segertåg dykt ner i historien för att se vad det är som gjort att romanen fått den ställning den har.
Två frågor genomsyrar Elams bok (som inte är skönlitterär, nota bene!): ”Hur?” och ”Vad?” Hur berättar romanen och hur skiljer det sig från poesi, dramatik och andra former av berättande som föregick romanen? Och vad berättar romanerna som inte omfattas av andra medier?
I sin litteraturhistoriska odyssé vilar Elam i klassikerna och en någorlunda bevandrad läsare kommer att känna igen många av de titlar som dyker upp, men även nyare titlar bereds utrymme. Inte så konstigt kanske, inte minst för att Elam pekar ut romanens föränderliga natur som tagit den från sedelärande och uppbygglig litteratur, via naturalistiska återgivningar, psykologiska djupdykningar till mer eller mindre uttalade formexperiment. Romanen har aldrig varit statisk och det kanske beror på att den i stort varit demokratisk. En inre, tyst läsning i kombination med en större tillgänglighet gjorde inte bara att fler blev läsare utan också att fler blev författare.
Romanens segertåg har en eggande litteraturhistorisk vinkel och jag kommer flera gånger på mig med att vilja plocka upp många av de klassiker som jag har trott mig klara mig utan. Vi får se om jag tar mig för det, till slut, men om jag läser På spaning efter den tid som flytt eller Anna Karenina så är det med ett sammanhang och en större förståelse för verken, och med en blick som jag för några veckor sedan inte hade. Romanens segertåg får mig att minnas de roligaste bitarna av litteraturvetenskapen och belyser varför litteratur utan kritik saknar en dimension.