Originaltitel: Rear Window
Regissör: Alfred Hitchcock
Manus: Cornell Woolrich och John Michael Hayes
Språk: Engelska
Land: USA
Svensk premiär: 13 juni 1955
Längd: 112 minuter
Fönstret åt gården tillhör filmvärldens alla största klassiker och dess upphovsman är i sig en av de allra största. Det är en av anledningarna till att jag blir så glad av Fönstret åt gården, det är en klassiker som verkligen håller måttet, precis som Casablanca och 12 edsvurna män.
L.B. Jefferies (James Stewart) är fotografen som med brutet ben är fast i sin lägenhet. Uttråkad och rastlös börjar han spana på sina grannar tvärs över gården med hjälp av sin kamera med teleobjektiv. Grannarna lever till stor del vanliga liv med allt vad det innebär av fester, träning, bråk och kärlek. Det mystiska är dock att en kvinna försvinner. Har maken i lägenheten mördat henne? Han beter sig onekligen så, men hur mycket kan man lägga sig i när man bara är en observerande granne på andra sidan gården och dessutom inte kan röra sig på grund av ett brutet ben? Tillsammans med flickvännen (Grace Kelly) och sköterskan Stella (Thelma Ritter) börjar han undersöka grannens förehavanden.
Vid en första anblick kanske handlingen inte verkar så himla intressant, tvärtom förstår jag om många rynkar på näsan och tycker det låter tråkigt. Man ska nog inte låta en förhastad slutsats komma ivägen för denna fantastiska film, för det ryms ganska mycket mer i den än vad som går att beskriva i ett par meningar i en recension. Detaljerna är allt och mästaren Hitchcock är en sann virtous när det gäller att belysa detaljer. Det gäller såväl här som i andra filmer. Han lyckas utan synbar ansträngning få hela huset att vibrera av spänningen, varje steg och varje rörelse är ett steg närmare mysteriet om grannkvinnan. Fönstret åt gården är en av de starkaste regiinsatserna någonsin. Detta i samspel med James Stewarts fantastiska skådespeleri och minspel gör Fönstret åt gården till en given favorit.
Du måste börja se dåliga saker!
Haha, ja, kanske det. Det ligger några med inte så bra betyg i inläggskön. :)
Den har jag aldrig sett, men alltid fascinerats av, till viss del av det faktum att han sitter där med teleobjektivet och iakktar sin granne. Är det en scope-film, eller har den de gamla vanliga måtten?
Det är en vanlig film med delar filmade ur ”kamerans synvinkel”. Mycket av filmens behållning ligger kring hur Jeffries, Stella och flickvännen planerar, resonerar och eldar upp sig själva kring vad som kan vara ett brott.