I början av hösten fick jag ett infall. Jag ville köpa någon fånig julklapp som ingen släkting egentligen uppskattar. Jag insåg att jag ville göra något speciellt. Eftersom jag var i skrivartagen och Lulu (en själv-publiceringswebbplats) diskuterades väldigt mycket bland mina kamrater tyckte jag det vore kul att skriva något och publicera genom just Lulu. Resultatet blev till slut en tio noveller lång samling baserad på bibelns tio budord med titeln ”Budgivning”. Det är ett dåligt namn och en dålig ordvits, men hey – that’s me.
Samlingen finns bara i sju exemplar och jag planerar i nuläget inte att beställa några fler eller låta någon annan beställa. Jag har dock inte bestämt mig för vad jag ska göra med novellerna i framtiden. Antingen publicerar jag dem här eller så försöker jag att snygga till dem, bättra på dem och sedan skickar dem till ett förlag. Vi får se, jag är blandat nöjd med dem och behöver bättra på dem rejält oavsett. Men jag kanske är för självkritisk, vi får se vad släkten säger när de sågar mig…
Det häftigaste, hur ohäftigt det än kan verka, var att få sin bok i handen. Boken med sitt eget namn och ett innehåll man gjort själv. Få känslor går upp mot att få sitt namn i tryck och faktiskt lyckats slutföra något.
Med de tio novellerna är ytterligare en punkt på min 101-lista avklarad.
Japp! För mig var det årets julklapp, alla kategorier. Go for it, Martin!!
Du ska tycka så (det gör mig glad att höra det i vilket fall). Arbetet med Budgivning har gett mig sug att göra mer.
Justja, om någon känner för att korrekturläsa och kritisera mina noveller skulle jag bli riktigt glad. Att de behöver ses över vet jag redan, oavsett vad jag gör med dem, och jag kan ta kritik och vet att det finns mycket att önska.
Är det någon som är intresserad är det bara att säga till, så kommer vi överens om något.