Originaltitel: Le Fabuleux destin d’Amélie Poulain
Regissör: Jean-Pierre Jeunet
Manus: Jean-Pierre Jeunet och Guillaume Laurant
Språk: Franska
År: 2001
Amélie bestämmer sig för att hjälpa folk i den här genomtänkta, vackra och underbara filmen från Frankrike.
Amélie Poulain (Audrey Tautou) är en oskuldsfull och naiv flicka från Paris. När Amélie tappar ett flasklock hittar hon en gammal låda med minnen. Hon bestämmer sig för att leta rätt på ägaren och om det går bra så ska hon fortsätta hjälpa människor. Annars får det vara.
I sitt sökande stöter hon på Nino (Mathieu Kassovitz) och deras vägar korsas många gånger med hjälp av ett album med dåliga fotoautomatsbilder.
Handlingen kan verka rätt enkel, men den är så komplex att det egentligen bara går att skrapa lite på ytan. Det händer så mycket och filmen är så ohyggligt genomtänkt och smart att jag nästan blir mörkrädd när jag funderar på det. Allting hänger ihop på något sätt och det mesta förklaras. Den är dessutom varm och rolig. Film blir inte mycket bättre än såhär.
Jag nämnde att filmen var vacker. Det är kanske årets underdrift. Det hela utspelar sig i de vackra delarna av Paris och allting badar i ett gult sken med många klara färger. Underbart!
Många av skådespelarna gör ett hästjobb, och det känns verkligen tråkigt att fransk film inte är lika stor som amerikansk. Det är många bra och annorlunda filmer som kommer från Frankrike.
Alltså… Se den här filmen om ni bara får se en film. Se den här filmen oavsett, förresten.
Wow, den här underbara filmen förtjänar verkligen en bättre recension… Inte ett bättre omdöme, men defintivt en bättre recension.