Kommentarer

6 svar till ”The Melancholy Death of Oyster Boy & Other Stories”

1. 

   18 november 2009

   Xhakhal

   Tim Burton är en sådan där regissör/författare/PERSON I ALLMÄNHET jag har så svårt för på vissa punkter att det är svårt för mig att inte helt enkelt spy galla över allt han gör, oresonligt, utan större anledning och bara för att han gjort det – jag menar, han har gjort många saker jag tycker väldigt, väldigt mycket om, men jag får ändå en sådan där negativt skev känsla bara av att höra hans namn numera…
   Kanske är det för att ’fel’ saker har hypats så mycket att jag bara blivit less, eller så är det för att trots att han har en unik stil, så tycker jag att han har -samma- stil hela tiden, och efter tre-fyra filmer blir det trist att se samma skeva kulle en gång till… och numera: det blir lite trist att höra Johhny Depp och Helena Bonham-Carter prata en gång till under tiden samma skeva kulles silhuett står i bakgrunden och försöker se originell ut för hundrafjuttionde gången.
   Däremot har jag nog aldrig riktigt konsumerat Burton på annat sätt än se på film (jag har en manga gjord på the Nightmare Before Christmas, men den räknas inte, även om den var fint ritad), och din recension är det första jag sett som gör mig sugen på att göra det. Kanske för att du inte är en svartsminkad estetartjej med blått hår som talar om hur hääärligt myyyysig han är, kanske för att du faktiskt motiverar dina åsikter med annat än ”härligt mysig”, kanske för att du har en poäng. Förhoppningsvis mest det sistnämnda :)

   Wera har försökt få mig att läsa den här lite då och då, men hon säger inget annat än ”burton är faktiskt mysig!” ungefär, så det har inte gått så bra. En gång i tiden såg jag ’Tim Burton’ som ett löfte om kvalité (eller åtminstone något kul), och på sätt och vis känns det synd att inte hitta så mycket glädje i hans grejer längre, men förhoppningsvis kan det botas genom att gå över till bokform snarare än filmform…

   Svara
   1. 

      20 november 2009

      Martin Ackerfors

      Finns boken i din närhet tycker jag gott du kan ge den en chans. Den tar ju inte mer än en halvtimme att läsa (absolut supermaximalt alltså).

      Jag vet inte, jag tycker att Tim Burton är så pass egen och kan variera sin stil i sådan grad att det fungerar. Sen har han förstås gjort en massa skräp (Batman-filmerna, Peewees äventyr och Mars Attacks! till exempel) vilket om något gör honom ojämn. Vilka som är hans största fans kan han knappast belastas för, heller. Jag känner att jag med stor sannolikhet inte har så mycket gemensamt med svartsminkade estettjejer varken vad det gäller Tim Burton eller särskilt mycket annat, vilket du verkar antyda. :)

      Sen kan jag förstå att man inte gillar Tim Burton, de med svårköpt och egen stil passar inte alla, förstås, och det är helt naturligt.
   2. 

      24 november 2009

      Xhakhal

      Jag tycker inte att hans stil är svårköpt – däremot tycker jag att han saknar moderation, och aldrig varierar sig riktigt. Det blir för mycket av samma, och även om jag tycker hemskt mycket om säg polkagrisar, blir jag väldigt less om allt som serveras är polkagrisar. Det är på det sättet jag är trött på honom.
2. 

   18 november 2009

   Xhakhal

   Åh just! Jag kom på efter att jag skrivit ett blogginlägg som svar på ditt blogginlägg att jag redan skrivit ett blogginlägg om att jag inte gillar Tim Burton :D Fast nu när jag läser igenom det inser jag att jag mest bara satt och tjurade när jag skrev det :/ Hm. Någon gång ska jag också skärpa mig och sluta vara skamlöst grinig.

   http://xhakhal.blogspot.com/2009/04/batman-and-burton.html

   Svara
   1. 

      20 november 2009

      Martin Ackerfors

      Det är okej att vara grinig i lagoma doser (jag kan också vara det ibland). :-)
3. 

   6 maj 2011

   Adina

   Taha.. Jag älskar dem :P

   Svara