Gunilla Brodrej
238 s. Bokförlaget Atlas
Det går knappt en vecka utan att jag råkat klicka hem någon bok från Adlibris eller Amazon och jag har förtvivlat svårt att inte få med mig både läsk och godis hem från affären. Samtidigt tycker jag att det är dödstråkigt att leta i affärer och köper jag dyra saker får jag ofta dåligt samvete, det måste väl ändå vara ett gott tecken?
Alla tvingas vi att förhålla oss till konsumtionen på ett eller annat sätt och genom ett år med köpstopp ger Gunilla Brodrej läsaren insyn i hennes. Hon låter oss i Shopstop förstå att hennes köpande nog inte är en katastrof, ett riskbeteende, men att hon allt mindre tycker om den person hon blir när hon letar fynd med dubbla reapriser eller budar hem ytterligare porslin från Tradera. Samtidigt tär det eviga konsumerandet på miljön, ofta mer än man kan ana.
Brodrej ställer tidigt upp några enkla regler: Under ett år ska hon ha totalt köpstopp undantaget livsmedel, drivmedel och färdmedel. Dispens ges även för underhåll och underhållning. Redan där känner jag att hon är något på spåret.
I dagboksanteckningar, essäer och intervjuer låter hon sina och andras tankar om kommersialismen frodas. Ofta är det roligt, ibland allvarligt och i princip hela tiden tänkvärt. Brodrej är sympatisk, prövande och nyfiken med ett mål om att förändra framförallt sitt eget beteende. I mångt och mycket tangerar hennes inställning till projektet mina egna rörande exempelvis mitt köttstopp. Mycket handlar om att det är ett personligt val som kanske ska inspirera men inte missionera, men även om att se sin egen privilegierade situation där det är möjligt att välja dyrare alternativ utan att lägga skulden på de som inte har råd.
Å andra sidan framstår många av de hon intervjuar, i synnerhet ekonomer och högertänkare, som blinda inför konsumtionens härjningar, blinda inför tillväxten som inte på något sätt är hållbar. När Brodrej frågar Niklas Wykman (m) på finansdepartementet, efter att han skuldbelagt alla som inte vill köpa, köpa, köpa, om det är ett problem att vi köper så mycket onödigt svarar han ”Jag vet inte hur du menar att vi ska styra det? Med kuponger, ransoneringar eller totala förbud. Du får nog konkretisera det hela lite bättre.” För vissa är det uppenbart att en värld utan massivt köpande är snudd på otänkbart och att det skulle vara så bortom ideologi.
”Vad skulle hända om alla gjorde som jag?” är en återkommande fråga Brodrej ställer sig och allt som oftast besvaras den med att det ju inte skulle fungera (inte av henne själv dock) och i en fantasilös och ekonomistyrd värld är det kanske sant.
Även om Shopstop är kamouflerad till en varm och personlig berättelse, inspiration om man så vill, om ett köpstoppsår i Gunilla Brodrejs liv (och som sådant är det mycket bra) är det när hon tydliggör strukturer och mönster i samhället som hon är som bäst. Intervjuerna och essäerna gör det svåra med konsumtionen lättbegripligt på en mänsklig nivå, ett perspektiv som ofta saknas och givet att Shopstop känns tänkt för en målgrupp bredare än de redan frälsta finns mycket här att vinna.
För min del känner jag inte att jag har riktigt samma bakgrund när jag funderar kring min konsumtion. Saker jag köper för köpandets skull är i det närmaste obefintligt så ur en ekonomisk synvinkel ser jag egentligen inga problem med hur jag handlar idag, privatekonomin får inte heller särskilt mycket uppmärksamhet genom Shopstop givet hur det skulle kunnat vara. Däremot är miljöaspekten och konsumtionskritiken viktiga delar av hur jag ser en hållbar framtid och den person jag vill vara.
Skulle jag formulera regler för mig motsvarande de Brodrej satte upp för sig skulle de kanske se ut något såhär:
- Handla bättre livsmedel. I längsta möjliga mån ska Fairtrade och ekologiskt väljas framför andra alternativ. Skippa läsk och godis.
- Sluta handla nytt. Det finns nästan ingenting av prylar och kläder som jag tror mig behöva som inte finns på begangatmarknaden. Att välja begagnat framför nytt är att minska produktionen som tär på jordens ändliga resurser. Det är dessutom möjligt att laga saker.
- Välj digitala alternativ. Det innebär framförallt att streama musik och film framför att köpa skivor av olika slag, men även att välja produkter som möjliggör det i högre grad.
- Göra mig av med sådant som inte behövs. Jag har troligen massor med prylar som skulle kunna komma till användning någon annanstans och genom att sälja det istället för att spara det minskas tärandet på jorden ytterligare.
Att gå i fullständigt celibat, så som Brodrej gjort, är kanske inte nödvändigt, men samtidigt är det bra att fundera kring sina beteendemönster och göra aktiva, medvetna val som kanske gör att man mer liknar den person man vill vara, och att identifiera vad som är verkliga drömmar och vad som är skitdrömmar. Jag är dock glad att Brodrej tog sitt köpstoppsår på allvar, annars hade inte vi fått ta del av Shopstop, och det hade varit tråkigt.