Gudfadern

Originaltitel: The Godfather
Regissör: Francis Ford Coppola
Manus: Mario Puzo och Francis Ford Coppola
Språk: Engelska, italienska och latin
Land: USA
År: 1972
Längd: 175 minuter

Gudfadern räknas enligt många som en av de bästa filmerna genom tiderna. När jag ser den känns det obegripligt. 185 000 personer har gett den en tia på IMDB, men jag kan inte se varför. Är det för att man måste? Har de tagit bort möjligheten att välja lägre betyg än 8? Jag anar en konspiration!

Maffialedaren Vito Corleone (Marlon Brando) är på väg att pensionera sig. Vid hans dotters bröllop kommer sonen Michael (Al Pacino) hem från andra världskriget, men han vill inte ha något med familjens affärer att göra. När Vito Corleone blir attackerad och familjen börjar rasa samman blir Michael ändå sakta men säkert indragen i verksamheten och tar sin roll på lite väl stort allvar…

Först och främst kan manuset vara bland det tråkigaste som skrivits. Inte bara maffiatemat är ointressant, utan även handlingen och personerna i den får mig uppriktigt sömnig. Det hjälper tyvärr inte att Marlon Brando, Al Pacino och Robert Duvall gör storslagna insatser, för sömnpillerfaktorn är fantastiskt hög i vilket fall.

Den är dock väldigt välregisserad, men inte heller det hjälper när filmen är tre timmar lång och ingenting som gör mig intresserad presenteras. Estetiskt tilltalande film, ja, men knappast när den är så lång.

Gudfadern kan vara bland de mest överskattade filmerna i filmhistorien, trots bra regi och skådespeleri. Samma problem som i Once upon a time in America.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

2 Comments

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!