Kapka Kassabova, omslag formgett av Dan Mogford
375 s. Granta 2018 (2017)
Bulgariska Kapka Kassabova (f. 1973) föddes på östsidan av järnridån och växte upp i skuggan av Sovjetunionen och Östtyskland. Mot slutet av tonåren emigrerade hon med sina föräldrar till Nya Zeeland och flyttade så småningom till Skottland där hon nu är verksam. I Border återvänder hon till gränsområdet mellan Bulgarien, Turkiet och Grekland, till det mäktiga naturområdet Strandja och det historiska Thrakien, för att möta de som blev kvar, de som fastnat där på väg till säkerheten i västra Europa och de som av olika anledningar återvänt.
Berättelsen om Strandja är skriven i många kapitel, men tar avstamp i den övervakning och det förtryck som var vardagsmat för de som levde i östblocket, något som Kassabova har egen erfarenhet av. Som barn kunde hon inte förstå det hon såg, eller som någon som inte vet något annat men ändå lägger märke till sprickorna. Först senare, som vuxen, blir det tydligare, och när hon ser inristningar i träden på andra sidan gränsen tar också många av berättelserna form som människor. Men området som kan beskrivas som Europas hörn har en historia som sträcker sig mycket längre än Kalla kriget.
Strandja har utgjort gränsen även mellan det sönderfallande Västrom och det stundtals spirande Ottomanska riket och i dag är det den yttersta gränsen mellan Europeiska unionen och Asien. Här finns flyktingläger och de personer som strandats där på väg från, framförallt vid tiden för bokens tillblivelse, Syrien och Kurdistan. Det finns stoff för otaliga berättelser bara om detta, men Kassabova införlivar även de mytologiska eller, snarare, de delarna av Strandja och dess befolkning som imperier och överförmyndarstater inte kunnat förgöra trots folkomflyttningar och förföljelse.
Trots Kassabovas ibland lite väl vidlyftiga beskrivningar av de personer hon möter är hennes porträtt varsamma och särskiljande. De får träda fram i sin egen rätt på ett mycket sympatiskt vis, något som kännetecknar en god reportagebok, antar jag. Detsamma kan skrivas om de platser hon besöker vilka blir både kristallklara och sagolika (i ordets bokstavliga bemärkelse). Den här kombinationen av synliggörande av personer och platser som sällan visas, hennes personliga skildringar och rakt av intressanta grundidé gör Border till en mycket läsvärd reportagebok med många perspektiv på saker som, åtminstone jag, tagit för givet eller haft för lite kunskap om.