Mina bokslut kommer med ojämna mellanrum, lite beroende på lust och relevans, och nu känner jag att det är dags för ett igen. 2014 har varit ett omtumlande år med arbetslöshet, flytt, barn, plugg och förlagsstartande (och det är bara sakerna som direkt rör mig, samhället i övrigt är också en turbulent plats, minst sagt). Det är lätt att tro att jag blir fartblind av att susa fram på det här sättet, men det känns överlag väldigt naturligt.
Att bli pappa känns så ofantligt stort, men samtidigt väldigt naturligt, som om jag varit redo för alltid. Självklart drabbas jag emellanåt av hjälplöshet, men det går snart över när jag känner det band som jag har till Sigrid. Hon har bara varit hos oss i några månader, men det känns som om hon alltid varit med och att vi har så mycket tid kvar att upptäcka världen på. Jag lär mig nya saker varje dag och det verkar hon också göra.
För prick ett år sedan började vi ana att något var på gång. Efter ett misslyckat försök under förra året började vi försöka igen, upp på hästen igen, om man så vill. På vägen upp till Sälen och nyårsfirandet hade misstankarna om att vi väntade barn bubblat upp i Lovisa, och självklart visste hon egentligen redan innan pluset visades på stickan. Jag ska inte dröja mig kvar i det, men på något sätt blev nyåret mer än bara en annan siffra i kalendern, det blev ett brott mot mycket gammalt.
Det var då jag slutade på Sverok efter tre och ett halvt år. Jag kände att det var dags att göra något annat och att någon annan skulle få ta min stafettpinne vidare. Utan någon egentlig plan tackade jag för mig och tänkte att det fanns en ocean av möjligheter för mig, men det visade sig kanske inte vara helt sanningsenligt. Från januari till augusti sökte jag 110 jobb som jag var kvalificerad för, varav fyra ledde till intervjuer. Uppskattningsvis hälften fick jag någon återkoppling på (oftast ”Tjänsten har tillsatts med en annan sökande”). I regel var det mellan 100-150 sökande på varje annons (av de jag fick reda på sådant om). Den otrygghet och stress arbetslösheten för med sig påverkade även mig. Självförtroendet slog i botten och jag grät emellanåt för att täcka upp för den förlorade självkänslan. Detta trots att jag i sammanhanget är privilegierad på många vis. Vad kan då arbetslösheten göra med de som inte har det lika gott ställt som jag?
Otryggheten i arbetslösheten påverkade även kreativiteten och trots att tiden fanns att göra kreativa saker så fanns inte ron alls. Jag skrev några få artiklar (vilket jag tvingade till att bli en veckan), påbörjade vad som, av allt att döma, kan tänkas bli en toppenroman och gjorde lite annat småpyssel, men inget jag kan känna mig supernöjd med. Överlag kan jag utnämna 2014 till ett riktigt lågvattenår i fråga om skapande och oavsett vilket kommer jag behöva avsluta lite projekt snart.
Hur som helst, efter månader av hopplöshet kom jag så in på ett masterprogram i biblioteksvetenskap som verkar lovande men som har stora problem med informationslogistik (Högskolan i Borås har en lärplattform som inte håller måttet). Vi får se var det bär. Så samtidigt som Sigrid föddes och studierna började fick jag för mig att förverkliga en sedan länge närd dröm om att starta förlag. Sjuttonde förlaget föddes och min syster Marias bok Rut och Jean-Pierre firar jul blev första släppet. Jag har kanske svårt att förstå hur stort det här egentligen är, men så är det väl alltid när man är inne i något (något jag nog kommer återkomma till framöver). Apropå stort, framtiden för förlaget är delvis höljd i dunkel även för mig. Vad som såg ut att vara småskaligt har injicerats med inspiration och idéer som jag inte vet var de tar vägen. Det är spännande på många sätt. Och lite läskigt.
En bedrift, om än inte den största, var att undvika 27 club.
Så i backspegeln ser jag ett år som varit omvälvande på många sätt och jag har fått uppleva saker som egentligen saknar motstycke i mitt tidigare liv. Åtminstone har jag försökt att sprida ut händelserna någorlunda, men inte 2014 inte.
Om jag bara får önska mig en sak för 2015 kommer jag strunta i det och önska mig flera varav dessa två, i omvänd ordning, är starkast:
- Jag önskar mer struktur till förmån för kreativt skapande.
- Jag önskar att jag får spendera all tid jag kan med Sigrid och Lovisa.