An Yu, i översättning av Anna Gustafsson Chen, inläst av Hedda Stiernstedt, omslag formgett av Kerstin Hanson
6 h 8 min. Tranan 2024
I original på engelska Ghost Music (2022)
Det är en särskild känsla att läsa böcker där man bara kan (och bör) flyta med utan att fundera så mycket på vad som egentligen händer, eller åtminstone inte aktivt söka förklaringar och samband. Det kan handla om magisk realism, men även om drömska skildringar där berättelsernas fransiga kanter lämnar utrymme att luta sig tillbaka. En sådan bok är Efterklang av kinesiska författaren An Yu.
Song Yan skulle bli konsertpianist som sin far, men det blev inte så. I stället är hon fast i sin trånga lägenhet med sin frånvarande make och hans kravställande och sjuka mamma. Ibland håller hon pianolektioner för motvilliga barn utan större entusiasm. En dag kommer det en felleverans av matsvampar som blir början på ett sökande efter en sedan länge försvunnen musiker. Song Yan snubblar också över makens förflutna som inte alls stämmer överens med vad hon trott.
Efterklang handlar om frigörelse och ouppfyllda drömmar. Song Yans eftertänksamma och distanserade person ställs mot den klaustrofobiska tillvaron som blivit hennes nutid. Det hade kunnat vara outhärdligt men i stället tänjs verkligheten och hon får hjälp av (eventuellt drömmer om, men jag är inte helt hundra på det) talande svampar som växer ur skarvarna i väggarna och bakom listerna. Det är märkligt och fint på något vis. De gör berättelsen mer porös på ett sätt jag uppskattar mycket, får socialrealismen att skimra.
Efterklang är en fin och lågmäld roman som lämnar en hel del jobb åt läsaren utan att det känns betungande.