Det här inlägget är äldre än 5 år och oredigerat. Åsikterna som uttrycks kan ha ändrats.
Originaltitel: La Jetée
Regissör: Chris Marker
Manus: Chris Marker
Språk: Franska och tyska
Land: Frankrike
År: 1962
Längd: 28 minuter
La Jetée är en ganska okänd film som sägs vara förebild för Terry Gilliams Twelve Monkeys. Det låter onekligen lovande.
Jorden har just bombats till smulor av tredje världskrigets kärnvapen. Under Paris har ett fåtal överlevande startat en forskningsstation med målet att skicka tillbaka en man (Davos Hanich) i tiden för att stoppa kriget. I det som varit möter han en kvinna (Hélène Chatelain). De träffas mer och vid ett tillfälle visar sig mannens vaga barndomsminne spela en stor roll.
La Jetée är inte riktigt som andra filmer. Det är egentligen ett montage av svartvita stillbilder, noggrant utvalda och fotograferade för att föra fram den postapokalyptiska handlingen. På det hela ligger en berättarröst som förmedlar handlingen. Annorlunda är förstås inte alltid bra, här är det dock bättre än perfekt.
Man kan knappast kalla det skådespeleri, men personerna som figurerar på bilderna känns naturliga och det är viktigt i en sådan film som La Jetée. Stort beröm till fotografen och modellerna!
Jag kan utan tvekan rekommendera den 28 minuter korta filmen, trots att jag vet att den i många fall kan vara för pretentiös. Den är verkligen sevärd och får ni tag på den hoppas jag att ni tar chansen att låta en halvtimme av era liv gå till att njuta av detta mästerverk.
Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!