Det här inlägget är äldre än 5 år och oredigerat. Åsikterna som uttrycks kan ha ändrats.
Det här är en artikel jag fått för mig att jag redan skrivit. Inte för att jag tror mig minnas att jag suttit ner och skrivit den, nej snarare för att det är ett ämne som ständigt dyker upp och som jag ofta vill hänvisa till eftersom det delvis är en nyckel till hur man ska läsa mina bokrecensioner.
Som titeln så lämpligt avslöjat handlar det här inlägget om långa böcker och för att vi ska vara på ungefär samma plan bör vi kanske diskutera vad som är en lång bok. Det är förstås relativt, vissa anser att böcker tjockare än senaste numret av Kalle Anka är lite i värsta laget medan andra gladeligen läser långa bokserier på tusentals och åter tusentals sidor och sedan begråter att det är slut. Jag hamnar någonstans däremellan. Det är svårt att ange ett sidantal, men om man ska dra en generell linje hamnar vi någonstans runt 300 sidor, sedan blir jag automatiskt lite tveksam.
Varför? Jag anser mig inte vara lat så ansträngningen att faktiskt läsa mer än 300 sidor är ingenting jag skyr. Snarare är det så att jag av erfarenhet upptäckt att få böcker över 300 sidor håller en jämn och hög nivå. Många böcker jag läst har visat sig vara för långa och jag hade gärna sett att de hade varit kortare, att saker strykts. Det kräver nämligen väldigt mycket att skriva en bok som är tät nog att hålla för över 300 sidor och få författare klarar det. Detta här förmodligen en hel del med varför jag läser att göra. Jag tycker om att få ut mycket av det jag läser och en bra bok har maximerat Bra per sida. Med andra ord, en lång bok har förmodligen svårare att hålla uppe mängden Bra per sida.
Mitt favoritexempel är förmodligen Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke, en bok som har all potential i världen att vara jättebra (speciellt då hennes novellsamling Ladies of Grace Adieu rockar) men boken är nästan 800 sidor lång och glappen mellan de häftiga sakerna som ändå finns där är enormt. Hade boken smalats ner till hälften (med alla balla saker kvar, förstås) hade den kunnat vara riktigt bra. Mindre uppenbara exempel är Kafka på stranden och Mästaren och Margarita som båda är bra, båda ligger runt 500 sidor och båda känns lite för långa. Det blir transportsträckor som jag inte riktigt accepterar och som med lätthet hade kunnat tas bort.
Dessutom är läsning en väldigt tidsineffektiv sysselsättning och jag har ingen större lust att ödsla mer tid än nödvändigt på en dålig bok. Råkar den vara lång går mer tid och jag blir än mer missnöjd. Skulle jag råka komma över en riktigt bra bok med lite längd skulle jag förstås inte bli annat än överlycklig eftersom jag faktiskt gillar bra saker. Naturligtvis. Erfarenheten säger dock att det är ovanligare.
Nå, de litterära projekt jag själv har kommer rimligtvis aldrig bli över 300 sidor så på den punkten är jag säker för mitt eget dömande. Däremot är ju inte korta böcker någon garanti för att det ska bli succé. Man måste fortfarande förvalta sina ord väl och svårigheten med få sidor är förstås att välja rätt ord och fokusera på rätt saker. Men om det är intressant är det ämne för en annan artikel i framtiden.
Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!