Nils Holmqvist
235 s. Volante 2016 (2016)
Nils Holmqvist (f. 1986) är en av alla trevliga, på gränsen till mysiga, meteorologer Sveriges television förärat tittarna. På vän skånska och med emellanåt distraherande tröjor[1. Här blixtrar väder-Nils till med nya tröjan, SVT Nyheter, 2015-09-14.] får han oss nästan att glömma nackdelarna med regn. På något sätt känns det logiskt att just han skrivit boken Himlen är vackrast med lagom mycket moln.
Jag hade önskat mig essäer om väder, något av större litterärt värde men Holmqvist är mer meteorolog än författare och det får man acceptera. Istället är det egentligen precis det den utger sig för att vara: en bok om moln. Han berättar med stor kunskap om hur moln blir till och utvecklas, vad hög- och lågtryck är och varför dessa inte beter sig likadant på sommarhalvåret som på vinterhalvåret. Det är faktaspäckat, men mysigheten och putslustigheten tar Holmqvist med sig in i den tryckta formen. Bilden av honom är oskiljaktig från texten, men där det i tv är i lagoma treminutersdoser blir det ibland lite mycket av det goda här. Men vem fan är jag att klaga på att någon är för trevlig? Nåja.
Korrekturet är slarvigt, de första dussinet fotnoter är exakt samma (”En foton är den elektromagnetiska fältets energikvantum, vilket är tjusigt språk för en solstråle.”) och stavfel och liknande har letat sig in i sådan mängd att det ger ett bestående intryck. Lite samma sak gäller den lathund som finns i slutet som beskriver molnfamiljerna, men inte på ett sätt som är användbart för den oinsatte[2. Ser molnet ut såhär? Är det så varmt? Okej, då är det ett sådant moln och du kan förvänta dig det här vädret, här kan du läsa mer om just dessa moln.] utan är bara en tabell med latinska namn.
Som meteorolog är det givet att man önskar mer att läsa av, variationer att förhålla sig till, men det är därmed inte givet att den entusiasm Holmqvist känner inför sitt gebit smittar av sig på sådana som mig som är ett solklart sommarbarn. Men det gör han. Jag kommer på mig själv med att spana efter cumulus-moln i hopp om att identifiera ett humilis eller congestus. Jag söker försiktigt efter moln som ska vara tiotals kilometer höga och väga tusentals ton, och visst, nog finns de där som tagna ur science fiction med riktigt stora rymdskepp. Trots bristerna är Himlen är vackrast med lagom mycket moln en vitamininjektion inför den stundande molnrika hösten, även om jag hade önskat mig något bättre[3. Tänk A Sting in the Tale fast om moln.].