320 s. Iron Circus Comics 2025 (2025)

Att vara förälder i allmänhet och mor i synnerhet är att ständigt vara otillräcklig. Även om man gör sitt bästa (vilket man alltid gör) och lyckas perfekt (vilket man sällan gör) är det inte säkert att det räcker för att inte känna denna avgrundsdjupa maktlöshet. Kanadensiska Lindsay Ishihiros serieroman Motherlover tar fasta på den friktionen när hon låter grannarna och mödrarna Imogen och Alex se och lära känna varandra.
Imogen Dawson är en riktigt “stay-at-home mum”. Hon har fyra barn varav tre med sin nuvarande make som drar in pengarna till hushållet och har hand om ekonomin, men som i övrigt löst situationen så att Imogen tar hand om allt annat. Och hon gör det med den äran och hon vet i princip inget annat. När den tuffa och spännande Alex flyttar in med sitt barn, sin hund och sina tatueringar i huset bredvid blir den synbara torftigheten i Imogens liv så tydlig. Så enkelt är det förstås inte.
För den internetkända cellisten Alex är Imogens lugn, tålamod och ordning kanske exakt det som saknas. Att ha en framgångsrik bror, ett stort arv och världsvana vänner hjälper henne inte att få styrsel på sitt liv.
I skärpunkten möts Imogen och Alex. Alex tar med Imogen ut ur förortslivet medan Imogen hjälper Alex att hantera detsamma. Och båda inser de på vägen att de fastnat i hjulspår de varken trivs i eller vet hur de ska ta sig ur. Förrän nu.
Ishihiros serie är en queer och charmig kärlekshistoria om att försöka finna sig själv eller ett hem eller någonstans där livet inte bara skaver. De färgglada bilderna drar åt mangahållet, men mer lågmält än vad jag normalt upplever att det är. Här ryms också ett mångfacetterat galleri av personer som inte nödvändigtvis passar in helt i normen. Ishihiro har ett uttalat mål att skildra queera personer och icke-vita kroppar i kroppspositivt ljus och när fyrbarnsmammans hudbristningar syns utan att det görs någon som helst sak av det känner till och med jag som man en enorm befrielse.
Jag tycker oerhört mycket om Motherlover och på mer än ett vis känns det som en vuxen (eller åtminstone vuxnare) kusin till den alldeles fantastiska Heartstopper (2018—2023). Redan första veckorna på 2026 kan jag ha läst en av årets bästa böcker.
Att köpa böcker och serier är att stötta utövarna, men Ishihiro och hennes förlag har gjort Motherlover fortsatt tillgänglig i den formen den först kom till, som en webbserie: motherlovercomic.com
