China Miéville
578 s. Ballantine Books 2004 (2002)
I den andra fristiående delen, The Scar, om den myllrande fantasyvärlden i och runt staden New Crobuzon blickar brittiske författaren China Miéville (f. 1972) ut över havet mot den pirataktiga fristaden Armada som byggts samma av skepp på skepp på skepp till en enorm flytande supermakt. Även om The Scar har många likheter med den föregående Perdido Street Station (2000) är det kanske skillnaderna som är de viktigaste att ta fasta på.
Huvudperson i The Scar är Bellis som av till en början oklara anledningar känner sig tvingat att lämna New Crobuzon och lyckas få en plats på ett skepp till kolonin Nova Esperium i väntan på att saker ska lugna sig. Som hon misstar sig! Snart är skeppet hon seglar med rekvirerat inte bara en, utan två gånger, den sista till den flytande staden Armada där alla synder är förlåtna och allas plats bestäms av den nytta de kan göra. När befälhavarna i Armada bestämmer sig för att frammana ett vidunder ur djupet rekryteras Bellis för att tolka och översätta.
Av stämning och världsbygge känns mycket igen mellan de två böckerna, och konstigt vore det väl annars eftersom just det är Miévilles absolut främsta styrka. Jag skulle säga, rent banalt, att de båda böckerna också är ungefär lika bra, men på något olika vis. Där Perdido Street Station presenterade en levande, färgstark och fantasieggande miljö är The Scar mer begränsad, om än fortfarande väl framskriven, i sin placering i världen. The Scar har dessutom en klart mer fokuserad berättelse som även om den svänger fram och tillbaka håller sig till ett relativt tydligt huvudspår, i stället för att sprida trådarna åt olika håll. Och i och med att delarna inte måste läsas i ordning (om man står ut med kronologin) tror jag egentligen att The Scar är en bättre inkörsport till New Crobuzon.
Men Miéville gör här det jag lärt mig att älska, han placerar en fartfylld berättelse i en fantastisk värld och han får varje del att fungera. Det är oerhört imponerande.