Originaltitel: Shopgirl
Regissör: Anand Tucker
Manus: Steve Martin
Språk: Engelska och japanska
Land: USA
År: 2005
Längd: 106 minuter
Filmens undertitel ”Relationships don’t always fit like a glove” beskriver sannerligen Shopgirl väl. Den blivande konstnären Mirabelle (Claire Danes) står uttråkad i kassan hela dagarna på en förnäm klädbutik. Hon är ensam och längtar efter kärleken ochn dag möter hon Jeremy (Jason Schwartzman) vid tvättautomaterna. Han är intresserad, ouppfostrad och pratglad – kan han vara den rätta för Mirabelle? Hon chansar men deras eventuella förhållande blir inte riktigt som hon tänkt sig. En ny dörr öppnas när hon möter den rike Ray Porter (Steve Martin) som ger henne allt hon kan önska, utom tillgivenhet.
Jag måste tillstå att jag var skeptiskt när jag såg att det var Steve Martin som låg bakom filmens manus. Jag fick en vision av något tramsigt vilket jag av någon anledning förknippar med honom. När så denna intressanta dramakomedi (mer det tidigare än det senare) spelas upp blev jag förvånad. Det är ett oanat djup i handlingen och kemin mellan Mirabelle och hennes två älskare och även om man kanske inte sympatiserar med de gubbsjuka dragen hos Ray Porter så kan jag ändå gripas av den här tragikomiska historien. De tre stora rollerna spelas dessutom förträffligt.
Men när jag läser om filmen verkar jag relativt ensam om att gilla den här filmen så jag kanske inte borde rekommendera den med risk för att uppröra någon. Jag tycker att historiens kvaliteter och skådespelarnas insats motiverar att man ser den, men kanske har jag missat något alla andra sett (eller så är det tvärtom). Jag gillar den hur som helst.