Originaltitel: Zombieland
Regissör: Ruben Fleischer
Manus: Rhett Reese och Paul Wernick
Språk: Engelska
Land: USA
Svensk premiär: 23 oktober 2009
Längd: 88 minuter
Zombieland är, vad de flesta skulle kalla, en skräckkomedi eller något åt det hållet. Den tar en relativt (hollywood)klassisk komisk handling och sätter den i en normala fall skräckfylld miljö. Det är inte utan att man är skeptisk i sådana lägen, men Zombieland visar sig hålla och, vad viktigare är, underhålla.
Nörden Columbus (Jesse Eisenberg) tror sig vara mer eller mindre ensam människa kvar på jorden efter att ett virus spritt sig bland människorna. För att överleva har han en lista på saker man bör göra och undvika för att klara sig så bra som möjligt. En dag stöter han på hårdingen Tallahassee (Woody Harrelson) och det här omaka paret blir oväntat kompisar och försöker att överleva tillsammans. Men Tallahassee är svag för Twinkies (något godis, typ) och när de ska plundra ett varuhus på jakt efter dessa Twinkies möter de Wichita (Emma Stone) och Little Rock (Abigail Breslin) som de hjälper undan zombies, men vad är tacken? Tjejerna stjäl killarnas bil. Lyckligtvis är bilen kass…
Som alltid i den här typen av filmer så handlar det ju inte nödvändigtvis om miljön, utan den är väl snarast en fond för något annat: problemen att anförtro sig och lita på andra människor. Jag tycker att det är skönt att skådespelarna passar så pass bra ihop och att kemin fungerar, det gör att det som skulle kunnat vara rätt sliskigt blir nyanserat. Humormässigt fungerar kvartetten mycket bra ihop dessutom, det känns avslappnat, kanske inte alltid smart men oftast genomtänkt. Det gör att humorn snarast blir en rimlighet när mänskligheten är på väg att gå under och inga andra livlinor eller skyddsmekanismer finns att tillgå.
Men något större djup har inte Zombieland och det ska man kanske inte förvänta sig heller. Jag tycker att den var bra, rolig och underhållande, men det är trots allt ”bara” en komedizombiefilm. En svag fyra blir slutomdömet.