Tillbaka från bokmässan, observationer

Jag kom iväg till Bok- och biblioteksmässan (http://bok-bibliotek.se/) till slut och med mig fick jag Andreas och Tobias som båda bloggar på Labyrinter, vilka utgjorde ett mycket trevligt sällskap (och jag hoppas ni också hade det trevligt!).

Det första som slog mig – och det borde varit självklart – var att det var svårt att hitta parkeringsplats. Efter att ha kört vilse en liten sväng hittade vi till parkeringshuset där det nog var alldeles på håret att vi fick en plats för när vi körde in var det inte många platser lediga enligt skylten och det kändes som det borde varit fler bilar före oss i kön.

Det andra som slog mig – vilken även det borde varit självklart – var hur vansinnigt mycket folk det var. Jag var beredd på att det skulle vara både mycket folk och trångt, men jag hade inte räknat med att det skulle vara kvävande mycket. Lyckligtvis är jag relativt stor och relativt smidigt (och jag hade ju inte bråttom någonstans) så jag lyckades navigera genom folkhavet och kryssa bland montrarna men de gångerna vi behövda sitta och vila eller äta försvann vi iväg till någon våning där det fanns luft och inte var särskilt många andra. Skönt att hitta sin lilla fristad.

Det var ju spanskt tema i år men gick man inte på några föreläsningar så märkte man inte mycket av det. Det fanns någon liten ö med spanskspråkig litteratur men det gjorde det å andra sidan med lettisk, rysk och jag vet inte alla språk. Det kändes inte särskilt speciellt och det är lite av en besvikelse. Jag hade hoppats att alla förlag med spanskspråkiga författare skulle ställa upp egna hyller med dem och exponera, men montrarna kändes väldigt, väldigt standardiserade. Ingen eller åtminstone mycket liten ansträngning för att göra något utöver det vanliga. Jag vet inte om det är så varje år, att temat främst syns i seminarieprogrammet, men jag kan tänka mig att det är mycket samma sak.

Mest tid lade vi nog på antikvariaten där jag gjorde mest fynd. De var visserligen ganska små och relativt dyra (i jämförelse med där jag i vanliga fall handlar begagnade böcker) men de hade en rad böcker jag köpte och fler som jag hade kunnat tänka mig (två gamla slitna Jorge Luis Borges-pocketar för 120 friska kronor styck).

Nu passar det väl rätt bra med en lista på böcker jag köpte (alla utom en var från min Bokönskelista och den sista hade varit det om jag vetat att den funnits):

  • Roberto Bolaño, De vilda detektiverna
  • Gabriel García Márquez, Miguel Littíns hemliga liv i Chile. Ett reportage
  • Ernest Hemingway, The Old Man and the Sea
  • Franz Kafka, Slottet (jag missade Förvandlingen med en hårsmån)
  • Ko Un, Tiotusen fotspår och andra dikter (en författare jag varit nyfiken på sedan jag upptäckte att han diskuterades i nobelprissammanhang)
  • Milan Kundera, Varats olidliga lätthet
  • Henrik Lange, 96 romaner för dig som fortfarande har bråttom (uppföljaren till 80 romaner för dig som har bråttom)
  • Claudio Magris, Ett annat hav
  • Claudio Magris, I blindo (jag har övervägt att köpa den för fullpris, 200 spänn, men avvaktat och fick den till slut betydligt billigare)
  • Ignacio Padilla, Amfitryon (en ny bok som verkar superball och som jag är riktigt sugen på att ge mig i kast med)

Jag är väldigt nöjd med mina fynd, måste jag erkänna.

Men att åka till bokmässan bara för att köpa böcker vore ju lite fånigt och en del av vår energi gick ut på att titta efter kändisar. Och det blev ett par stycken som jag såg även utanför sina talarstolar och boksigneringar: jag höll på att springa in i mannen utan brunkräm och läppglans – Björn Ranelid, Jerker Virdborg skulle lyssna på Isabel Allende, Robinson-Martin Melin gick och bar på hans och Camilla Läckbergs barn, Carl-Johan Vallgren, Mark Levengood, Jan Gradwall och Roy Andersson gick på mässan som vanliga män, pappan från Teliareklamerna gjorde också någonting där, men det kan lika gärna ha varit någon reklamgrej. Och just det är lite intressant: jag köpte bara böcker av manliga författare, jag såg i princip bara manliga kändisar utanför de schemalagda aktiviteterna och vad jag kunde se var det mest män som signerade och pratade också. Men besökarnas könsfördelning skulle jag tippa på var 60 % kvinnor, 40 % män om det inte var ännu större skillnad. Jag känner mig lite dålig, men hade jag kunnat hade jag kvoterat lite mer.

Hur som helst var det en trevlig utflykt och jag kan tänka mig att åka fler gånger, men då vill jag vara bättre förberedd, kanske boka in någon aktivitet och ha bättre skor.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

13 Comments

  1. Har du läst Magris? Vad tycker du?
    Både Donau och Ett annat hav låg i traven på mitt nattduksbord i somras men ingen av dem blev läst. Jag började på båda men kom inte så långt. Och det beror inte på att det inte är bra böcker – kanske kräver Magris att man är mer fokuserad än vad jag var i somras? – Har bestämt mig för att avvakta ”rätt” tillfälle.

    1. Jag har inte läst någon av de tre böckerna jag har än, men åtminstone I blindo ligger långt fram i kön på saker jag ska läsa. Kanske redan efter jag är klar med Amfitryon av Ignacio Padilla. Jag har varit sugen på att läsa I blindo så länge, men varit för snål för att lägga 200 spänn på den och för korkad för att gå till biblioteket och låna den. :)

      Eftersom jag inte har läst något av Magris än har jag ingen uppfattning om hans författarskap annat än det jag fått genom att läsa och höra om honom. Men vissa författare kräver ju sin tid, jag har själv valt att spara Miguel Angel Asturias tills jag känner mig mogen, inte för att det jag läst varit dåligt utan för att jag inte riktigt kommit in i texten, så jag förstår precis vad du menar.

    2. Jag har läst I blindo, Ett annat hav och Donau. Magris har ett bildrikt och utsökt förfinat språk som förhöjer vadhelst han väljer att skriva om, men visst leder det till att texterna har ett visst motstånd. Själv blir jag dock mest förförd. Ett annat hav var till innehållet lite för osammanhängande eller kanske snarare ointressant, men I blindo tycker jag var fantastiskt bra, och Donau är lärd, spretande och essäistisk i ordets allra bästa mening.

Kommentera