Thor Rutgersson & Ida Östensson
211 s. Månpocket 2018 (2018)
I ”Från maskulinist till feminist” (2018-03-17) skrev jag om min syn på världen som tonårskille och hur den förändrades till att bli uttalat feministisk. Då tipsade jag också om att Allt vi inte pratar om. En bok för killar och män var på väg att släppas. Nu är den släppt och nu är den läst och jag tycker att den motsvarade mina förväntningar.
Ida Östensson (f. 1985) och Thor Rutgersson (f. 1982) har båda arbetat mycket med jämlikhet och jämställdhet. Östensson var med att starta organisationen Crossing Boarders som senare blev Make Equal är en av organisationerna bakom Allt vi inte pratar om. Rutgersson har arbetat med folkbildning och skrivit om bland annat psykisk ohälsa. Tillsammans (och för all del även var för sig) tycks de vara synnerligen lämpade att skriva den här boken.
Utgångspunkten är det upprop som startades efter rapporterna om festivalövergrepp som kom 2016. I det uppmanades killar, grabbar och män att sätta sig ned och prata om saker man annars sällan pratar om: värderingar, sex, makt, skörhet, manlighet. Ur #killmiddag och de diskussioner som väcktes kring det fick boken en form. Rutgersson intervjuar kända män, öppenhjärtigt, om svårpratade ämnen, sådant man skulle prata om ifall ingen dömde en. Kodjo Akolor, Daniel Hallberg och Farzad Farzaneh tillhör hjältarna som ställt upp och det är verkligen märkligt och mäktigt att läsa de intervjuades tankar. Det är inte alltid jag håller med eller känner igen mig, men det är långt ifrån poängen. Intervjuerna fyller åtminstone två oerhört viktiga funktioner: dels att visa att dessa snubbar kan prata om och tänker på kärlek, ego, vänskap, skörhet och sådant överhuvudtaget, dels att vara en nyckel för den som läser till att börja fundera själv. Tankar avdramatiseras och görs okej. Det är guld.
Som fortsättning på dessa intervjuer bjuds läsaren (med vänner och bekanta) in till att fortsätta diskutera dessa ämnen. Frågor, utmaningar och uppmaningar gör det lätt att ta ett första steg till förändring och ger bekräftelser på att man är på rätt väg till de av oss som redan börjat fundera på detta på olika sätt. Det här är en bok jag önskar att jag hade möjlighet att ge till alla män i min någorlunda närhet.
Jag har ännu inte provat konceptet killmiddag och även om jag instinktivt känner att det vore jobbigt (inte av lättja utan för att det är känsligt, vilket ju också är poängen) så känner jag mig ändå tryggare efter att ha läst Allt vi inte pratar om. Normer, värderingar och anspråk behöver lyftas och vädras, oavsett om man aldrig tänkt tanken på att göra det tidigare eller om man redan är en övertygad feminist.