Frida Stéenhoff
186 s. Rosenlarv förlag 2007 (1896, 1903, 1911)
”Man tycker att hundra år borde förslå att reformera bra mycket på”, skrev dramatikern och debattören Frida Stéenhoff (1865—1945) när hon 1903 härledde kvinnofrigörelsen från Franska revolutionen. ”Men det räcker inte långt, när det är en idé det gäller. Hur många generationer få inte i allmänhet dö, för att en idé skall få lefva och omsättas i handling.”
Redan då, i början på förra sekelskiftet, var den radikala Stéenhoff frustrerad över hur lite som hänt. Då, som första vågens feminist, introducerade hon just ordet ”feminism” i samhällsdebatten med den betydelse det har idag, en reaktion på den upplevda flathet hon såg hos de som nog egentligen var för kvinnorörelsen, men som hade svårt att föra den framåt med kraft.
I sitt föredrag om feminismens moral är Stéenhoff spöklikt modern. Hon diskuterar ekonomisk och politisk frigörelse, hon problematiserar äktenskapet, hon identifierar det oavlönade arbetet kvinnor gör i hemmet, inte minst i form av barnafödande. Även om framsteg gjorts ekar mycket av det igen i våra dagar (och om hon var frustrerad 1903 över hundra förlorade år är det inte konstigt att feminister idag, undertecknad inräknad, är förargade över det dubbla). Hon diskuterar också moral och hur feminismen är lika med upplysningen. ”Dess moral är blott ett annat namn för — ljus”, avslutar Stéenhoff och det fick bli titeln på Rosenlarv förlags utgivning av ”Feminismens moral”, novellen Ett sällsamt öde (1911) och debutdramat Lejonets unge (1896).
Både novellen och dramat är på många sätt före sin tid, även om det är tydligt att Stéenhoff och hennes texter är en produkt av hennes samtid. Ett sällsamt öde är en berättelse om genusidentitet och sexualitet som öppnar dörren för en diskussion om kärlekens ramar. Lejonets unge handlar om Saga Leire, inneboende på biskopsgården, som gör uppror mot äktenskapet och istället väljer sin frihet och, utan motsättning, kärleken.
Stéenhoff var radikal och debatterad under sin verksamhetstid, men det är ändå konstigt att hon idag är så pass (relativt) okänd. Det är en välgärning att Rosenlarv förlag nyutgav dessa tre texter, men det är ändå ett sorgligt tecken i tiden att inga av hennes texter finns att köpa. Lyckligtvis finns mycket att läsa på Runeberg.org: runeberg.org/authors/steenhel.html.