Melissa Caruso, inläst av Moira Quirk
14 h 11 min. Orbit 2024 (2024)
Ibland vill man bara ha ett fartfyllt äventyr, så kan det gott få vara, gärna förlagt till en värld olik vår egen (och för all del gärna olik alla andra också). Något som kittlar, något med snudd på övertydliga cliffhangers och förvecklingar som krumbuktar fram och, om allt vill sig väl, ett någorlunda lyckligt slut. Ungefär det är amerikanska Melissa Carusos fantasyroman The Last Hour Between Worlds.
Ensamstående Kembral Thorne har nyårskvällen ledig från sitt lilla barn och ska fira in det nya året på en stor bal. Hon ska roa sig, så gott det går, men det är inte lätt för snart börjar folk att dö under mystiska omständigheter. Eftersom hon är hund, en utredare, kan hon inte bara saken bero och det visar sig snart att hon och de övriga balgästerna är en del av ett spel mellan några av världarnas mäktigaste krafter. Hur ska hon som knappt sovit en hel natt sedan barnet föddes kunna hantera detta?
Vad är väl en bal på slottet om den inte också rör sig mellan dimensionerna? Inte mycket! I Carusos romanvärld finns den verklighet de allra flesta människorna lever huvuddelen av sina liv i. Den kallas “Prime”. Under den, bakom en verklighetens slöja, ligger ekon av verkligheten, det första relativt intakt men ju fler nivåer bort desto mer börjar verkligheten falla samman och miljöerna mer uppenbart livsfarliga. Och det är just genom dessa ekon balen förflyttas. Carusos världsbygge är originellt och kittlande på ett väldigt trevligt vis. Det är konstigt, ibland så pass konstigt att det nästan svindlar, men det är konstigt på lite samma vis som The Locked Tomb där det ogreppbara är rymden i vilken berättelsen utspelar sig, men utan att bli enbart en kuliss. Det känns som om Caruso kan ha inspirerats av Tamsyn Muir, inte bara i detta. Även figurerna är fulla av attityd och fläkt, om än lite mer stereotypa och ja, Caruso är väl inte en lika vass författare som Muir.
Men som just ett sådant äventyr som jag ibland vill försjunka i fungerar The Last Hour Between Worlds bra. Det är första delen i en serie, men delen är fristående och avslutas så för den som föredrar fantastik som inte pågår i evigheter bör den passa utmärkt.