Stine Pilgaard, i översättning av Helena Hansson & Djordje Zarkovic, inläst av Anna-Carin Henricsson, omslag formgett av Lars Sundh
5 h 28 min. Modernista 2023
I original på danska Meter i sekundet (2020)
Året är inte långt gånget, men ändå är det inte omöjligt, jag skulle till och med hålla det för troligt, att Meter i sekunden av danska författaren Stine Pilgaard (f. 1984) är årets stora överraskning. Någonting var det förstås som sålde in den till mig så pass att jag lyssnade på den, men mina förväntningar var förhållandevis neutrala. Ändå var det flera gånger under romanens gång som jag kom på mig med att tänka ”det här är ju fenomenalt”.
Den kvinnliga huvudpersonen (strax över 30 någonting) flyttar med make och småbarn till Västjylland för att leva folkhögskoleliv tillsammans med personal och elever på skolan. Hon arbetar inte där, nej, och det blir tidigt tydligt att hon är en udda fågel på den danska landsbygden vars sociala liv styrs av koder hon varken förstår eller har behärskning att följa. Hennes liv är fyllt av småbarnsbestyr, körlektioner (många!) och att besvara insändare i en dagstidning.
Huvudpersonen är dråplig och plump på ett bortkommet vis, otroligt skärpt och fläckvis väldigt tafatt, och som romanfigur är hon alldeles, alldeles fantastisk. Hela romanen är skriven ur hennes perspektiv och de upplevda kulturkrockarna är nog egentligen mycket mindre än hon vill låtsas om, samtidigt är hon långt ifrån passiv. Scenerna ur hennes vardag och deras okontrollerbarhet kontrasteras mot frågespalten där hon tillåts, ja till och med förväntas, vara rättfram och både ska sätta ramarna och fylla dem med livsvisdom.
Meter i sekunden är en roman som får mig att känna mig vuxen, men inte som i att jag har ordning på mina papper och känner mig rådig i varje given situation. Nej, Pilgaard gör snarare ett fantastiskt jobb att normalisera det kaos som är hjärnan på en (för tillfället) 36-årig undertecknad. Det vore katastrof om allting pyste ut, men de gångerna jag känner mig som ett ufo blir liksom helt okej genom Meter i sekunden, för det är nog just så det är. Det går att vara fylld av visdom samtidigt som man inte riktigt har koll på bilkörning trots 87 körlektioner. Det går att betrakta omgivningen för vad den är samtidigt som man förbannar barnvagnen, detta döda ting, för att den uppenbart motarbetar en.
Meter i sekunden var en riktig fullträff för mig, och jag tror att jag på ett eller annat sätt kommer att bära med mig den och återvända till den många gånger framöver. Det är kanske ingen vuxenmanual, men det är kanske en spegel som inte hånar mig för att min hjärna inte alls begriper hur det är tänkt att man ska hålla på och vuxna sig hela dagarna.