Amitav Ghosh
306 s. John Murray 2011 (1995)
Indiske författaren Amitav Ghosh (f. 1956) har vunnit priser och tilldelats utmärkelser för sin litterära gärning, men hans The Calcutta Chromosome stod oläst i närapå sex år, men till slut tog jag mig an den och det är en läsupplevelse som jag inte riktigt kunnat släppa. Inte för att den var fantastisk utan för att den var berättad på ett väldigt märkligt vis, framställt på ett sätt som inte alls var märkligt.
I grunden handlar det om en L. Murugan som söker spåra hemligheten bakom Malaria via Nobelprisbelönade Ronald Ross, som i Murugans tycke, var en klåpare som måste ha fått hjälp någonstans ifrån. Murugan försvann dock några år tidigare och hans ID-kort dyker av en slump upp hos programmeraren Antar som en gång i tiden förde ett samtal med den försvunne om just detta. I två parallella (men ständigt sammankopplade) tidslinjer berättas så teorin om den bortglömda Calcutta-kromosomen som skulle förklara Malarians gåta en gång för alla.
Runt Antar och Murugan förekommer en rad andra personer som för berättelsen fyller olika funktioner, det är i sin ordning. Vad som gör The Calcutta Chromosome så märklig, enligt mig, är att det egentligen bara är en lång rad personer, främst men inte enbart Murugan, som återberättar saker för varandra. Med tidslinjerna och ramberättelsen blir det emellanåt väldigt oklart vem inom bokens pärmar som vet hela sanningen, om det alls är någon som gör det. Bortsett från ett ganska Rolling Stonesigt slut så tror jag ändå hela berättelsen kommer läsaren till del.
Det ter sig gåtfullt på ett sätt som jag upplever att böcker sällan gör och jag sporras hela tiden att läsa vidare, men drabbas ändå av frågan om upplevelsen är en effekt av en idé som inte gick att utföra fullt ut eller om det är briljant och jag inte riktigt lyckas sätta fingret på hur.
The Calcutta Chromosome räknas nog som en science fiction-roman, även om det är sparsamt av de klassiska inslagen. Någon form av nära (eller alternativ) framtid, så som den tedde sig innan 1995, kan vi nog anta, med uträkningar på nolltid och en talande datorassistent. Charmigt på sitt sätt, men de fantastiska bitarna då känns inte direkt orimliga nu. The Calcutta Chromosome är rolig och mestadels trivsam läsning.