Mbarek Ould Beyrouk, i översättning av Rachael McGill, omslag formgett av Maria Lane
170 s. Dedalus 2018
Franska originalets titel Le tambour des larmes (2015)
Romanen The Desert and the Drum var den första boken från Mauretanien, med landyta mer än dubbelt så stor som Sveriges men med en hälften så stor befolkning i det vidsträckta ökenlandskapet, att översättas till engelska. I romanen gestaltar författaren Mbarek Ould Beyrouk (f. 1957) motsättningen mellan traditionella beduinseder och modernitetens sociala och tekniska konsekvenser, genom ung kvinna och hennes jakt på frihet.
Rayhana drabbas av en mystisk åkomma efter att en man besökt hennes tält en natt. Hon är förstås gravid, berättar den läkekunniga damen Rayhanas mor tar med henne till, men det är inte glada nyheter, allra minst för modern som högre än något annat håller hedern. Inte bara Rayhanas liv är förstört, även hennes. De stannar hos damen för att vänta ut nedkomsten och när Rayhanas son väl föds lämnas han bort och hon gifts bort, både och mot Rayhanas vilja. På kort tid har hon berövats möjligheten att vara både ung kvinna och mor.
En natt stjäl Rayhana beduinlägrets ceremoniella trumma och ger sig ut i öknen för att leta rätt på sin son. Hennes bästa chanser finns i de överväldigande städerna som inte alls liknar det hon vuxit upp i.
Berättelsen är, tyvärr får man väl säga, inte unik, varken inom litteraturen eller i verkligheten. I allt för många familjer är heder och anseende mycket viktigare än frihet och välmående, och skulden placeras alltid hos dem som minst förtjänar den. Beyrouk skriver fram den rädsla och instängdhet som Rayhana känner på ett fint vis. För henne är det inte lätt att navigera i storstädernas och modernitetens larm och att avgöra vem som vill henne väl och vem som vill henne illa blir hennes huvudsakliga uppgift.
The Desert and the Drum är en relativt kort roman, men ändå upplever jag den som något ofokuserad som tyvärr stjäl något av Rayhanas agens. Hennes mål är tydligt, men vägen dit är det inte, åtminstone inte för mig som läsare. Samtidigt är det, som jag skrivit många gånger förut, en ynnest att få ta del av litteratur från hela världen och att, som nu, läsa om Mauretanien, ett land som jag visste pinsamt lite om innan, av någon som kommer från och känner landet.