China Miéville
613 s. Pan Books 2011 (2004)
Första halvåret av 2024 har varit en riktig (och för mig okaraktäristisk) djupdykning i en bokserie med idel tjocka böcker. Men det är något smått oemotståndligt i brittiska China Miévilles (f. 1972) fantasyböcker om jättestaden New Crobuzon och dess invånare och omgivning. Iron Council är den tredje delen, också den fristående, och efter att ha tagit en sväng på sjön i The Scar (2002) är vi nu tillbaka på torra land i en berättelse om frihetskamp och hjältedåd.
New Crobuzon är i uppror, en maskerad figur sätter sina spår i staden medan kriget i grannstaden Tesh hotar att spilla över. Någonstans finns den mytomspunna Iron Council som ett litet gäng ledda av Cutter behöver varna för New Crobuzons militär som är på väg för att utrota den fristad som där byggts.
Miéville är alltid politisk på något vis, och Iron Council är tvekslöst en av de mer politiska han skrivit. Här ryms många frågor som var högaktuella när boken skrevs i början av 2000-talet och som fortfarande gör sig påminda: globalisering, rasism, terrorism, arbetsrätt och mycket annat. Å ena sidan sympatiserar jag med ambitionen att på det här sättet diskutera det som präglar vår värld. Å andra sidan blir det i Iron Council, till skillnad från de två tidigare delarna, på bekostnad av en vettig berättelse. Romanen är alls inte dålig, men de tre parallellhistorierna är mycket löst sammanhållna och, när allt sedan ska bindas samman mot slutet så görs det på ett mycket slappt sätt rent berättartekniskt. Det är synd, för Miéville har i sina New Crobuzon-böcker en alldeles unik värld sensoriskt förmedlad på ett alldeles förtjusande vis. För mig som blev i det närmaste förälskad i Perdido Street Station (2000) lovar Iron Council mycket, som den inte håller. Samtidigt bygger den vidare på det som verkligen fanns att älska i första delen.
På det hela taget tror jag Iron Council hade gjort sig bättre som tre kortare böcker som inte nödvändigtvis behövt bindas samman alls. Potentialen finns definitivt här, och potentialen för fler fantastiska berättelser om New Crobuzon finns också, om andan skulle falla på för Miéville. Man kan alltid hoppas.