Originaltitel: Crash
Regissör: Paul Haggis
Manus: Paul Haggis och Robert Moresco
Språk: Engelska, spanska, persiska, mandarin och koreanska
Land: USA och Tyskland
År: 2004
Längd: 112 minuter
Crash och börjar mycket lämpligt med en krasch, men titeln syftar snarare på de motsättningar som finns mellan olika etniciteter i Los Angeles. Det är en bra titel på filmen som vann tre Oscars varav en för bästa film.
Handlingen är egentligen flera handlingar där vi får följa olika öden, personer vars liv präglas av deras etnicitet. En polis som under en kroppsvisitering förgriper sig på en afroamerikansk (säger man så nu för tiden?) kvinna, en latinamerikansk låssmed, en persisk invandrare som köper en pistol för att kunna skydda sin familj och sin affär och ett par historier till. Alla vävs ihop på ett intressant sätt.
Jag gillar filmer som är uppbyggda av flera ihoptvinnade historier som tillsammans blir en helhet (en märklig parallell kan dras till Love actually som egentligen är en helt annorlunda film). I Crash görs det dessutom utomordentligt bra och svåra frågor problematiseras exemplariskt. Rasmotsättningar eller medmänsklighet är förmodligen den största frågan.
Många roller ger många framträdande skådespelare. De flesta gör sitt jobb alldeles utmärkt och en särskild eloge bör Matt Dillon, Michael Peña, Terrence Howard, Ryan Phillippe och Larenz Tate ha. Egentligen är det fånigt att rabbla skådespelarnamn när alla gör ett sådant fantastiskt jobb och bidrar till helheten.
Crash är en i raden av mycket bra filmer som förutom att vara just det, även skulle fungera som diskussionsunderlag i skolan. Den belyser och problematiseringar motsättningar som inte skulle behöva finnas och den gör det riktigt bra.