Originaltitel: Lilja 4-ever
Regissör: Lukas Moodysson
Manus: Lukas Moodysson
Språk: Ryska, svenska och engelska
Land: Sverige och Danmark
År: 2002
Längd: 109 minuter
Lilja (Oksana Akinshina) är 16 år och bor i Estland. När mamman lämnar landet lämnas Lilja kvar tillsammans med sin bästa vän Volodja (Artyom Bogucharsky). Varje dag längtar hon bort och när hon får chansen att följa med Andrei till Sverige tar hon chansen. Hon hamnar i ett nytt helvete.
Människohandel är hemskt och det måste diskuteras, och kanske är Lilja 4-ever ett bra underlag för diskussionen. Däremot är Lilja 4-ever som film betraktad väldigt svag. Handlingen är, hur trovärdig och ”sann” den än må vara, tråkig, ointressant och inte särskilt inbjudande. Jag mår inte särskilt dåligt av att se filmen, jag känner mig mest likgiltig (och jag är inte särskilt kallhjärtad i vanliga fall).
Oksana Akinshina är väldigt duktig i sin roll, detsamma gäller de andra framträdande rollerna. Det är, så vitt jag kan bedöma, inga prominenta skådespelare överhuvudtaget. Både en fördel och en nackdel kan man tycka.
Lilja 4-ever är filmad med en skakig och närvarande kamera som ska få publiken att känna sig delaktig, något som blivit lite av Lukas Moodyssons trademark. Det funkar ibland men går det nästan till överdrift som här så blir det bara tröttsamt. Han borde ha råd att skaffa ett stativ vid det här laget…
Nej, Lilja 4-ever varken berör eller gör mig intresserad att göra något åt människohandelsproblemet. Kanske förstår jag mig inte på Lukas Moodyssons stil, det är en möjlighet, men känner ändå inte att jag kan rekommendera någon att se den här rullen.