Originaltitel: Anihu
Författare: Etgar Keret
Översättare: Miriam Schlesinger och Sondra Silverston
Utgivningsår: 2002
Tryckår: 2006
Originalspråk: Hebreiska
Sidantal: 167
Förlag: Farrar, Strauss and Giroux
ISBN: 978-0-374-22243-7
Novellsamlingar är alltid svårt. Ofta finns det några guldkorn, några bottennapp och en hel bunt noveller som kvalar in någonstans i mitten. Man sätter ett medelbetyg och konstaterar krasst att allt inte är perfekt och låter det sedan bero. Så är det inte med The Nimrod Flipout. Nej, Etgar Keret lyckas i sin novellsamling hålla en riktigt hög lägstanivå där det mesta är fantastiskt med ett fåtal undantag som är extraordinärt fantastiska. Jag blir alldeles varm inombords när jag inser hur grymt det är att lyckas skriva så många bra noveller till en och samma samling.
Grejen med Etgar Kerets noveller är att de är ganska märkliga, för att ta i i underkant. Vissa skulle hävda att de är helt sjuka. En novell handlar om ett par som får en liten häst istället för ett barn, en annan handlar om snubben som är tillsammans med en tjej som förvandlas till en fet karl på nätterna och en tredje handlar om en kille som köper alla tänkbara broschyrer som verkar vara lurendrejeri men som faktiskt fungerar. Blandningen är intressant för även om de inte hänger ihop direkt så råkar de kännas ihopkopplade ändå. Kanske är det för att temat nästan är detsamma i alla. Det handlar om vemod, märkliga relationer och osäkerhet. Saker som alla kan känna igen sig i, men som Keret blåser upp och vänder ut och in på för att visa hur absurt det kan vara. För mig som är kär i magisk realism är The Nimrod Flipout en ren guldgruva.
Kerets språk, visserligen i översättning, är spännande. Jag vet inte riktigt hur han gör, men hans stil är grymt hårdkokt och han använder aldrig ett ord för mycket. Det är lätt att komma in i och svårt att komma ur, vilket förstås är ett jättebra betyg. Jag avundas stilen och kommer osökt att tänka på Chuck Palahniuk vars råa och enkla språk Keret närmar sig från sitt håll. För att illustrera det hela citerar jag första stycket på första novellen och även om jag avslutar citatet i förtid kan ni vara säkra på att det fortsätter ungefär likadant i ett par sidor till:
Suprised? Of course I was surprised. You go out with a girl. First date, second date, a restaurant here, a movie there, always just matinees. You start sleeping together, the sex is mind-blowing, and pretty soon there’s feeling too. And then, one day, she shows up in tears, and you hug her and tell her to take it easy, everything’s going to be OK, and she says she can’t stand it anymore […]
Det är utan något som helst tvivel som jag ger The Nimrod Flipout högsta betyg, trots att det är en novellsamling. Den visar med all önskvärd tydlighet att det inte behöver bli en ojämn sörja bara för att det är olika berättelser, tvärtom. Med både språk och idéer lyckas Etgar Keret fånga mig och vägrar att släppa ut mig ur den magiska lilla värld han skapar mellan bokens pärmar.