Originaltitel: The Red Notebook. True Stories
Författare: Paul Auster
Utgivningsår: 2002
Tryckår: 2002
Originalspråk: Engelska
Sidantal: 103
Förlag: W.W. Norton & Co.
ISBN: 978-0-8112-1498-8
Den röda anteckningsboken dyker upp lite då och då i Paul Austers författarskap (jag minns inte om det är i The Oracle Night eller i Brooklyn Follies den spelar en ganska stor roll). Därför är det förstås roligt, och väldigt typiskt, att Paul Auster själv skrivit en bok med namnet The Red Notebook som är, påstås det, sanna historier ur författarens liv och närhet eller historier han kommit över genom bekanta. Gemensamt för dem är att de i stor utsträckning handlar om tillfälligheter, lite känsla av att det är för lämpligt för att vara sant. Historierna sträcker sig sällan över mer än fyra sidor och handlar bland annat om hur en bekant till Paul Auster samlar tavlor till en Matisse-utställning utan att hitta det centrala verket. Det visar sig att tavlan hela tiden funnits på hotellet där han brukar bo. Eller min favorit om belgaren som blir krigsfånge under andra världskriget och… Jag ska inte nämna mer, de förtjänar att läsas, inte återberättas.
Formen är väldigt trevlig, de korta berättelserna lämpar sig väl både för sträckläsning och som korta avbrott när man har tid och även om de sällan har något större djup så lämnar de mig allt som oftast med ett leende på läpparna och det kan vara nog så viktigt. Paul Auster har verkligen en förmåga att berätta som få andra lever upp till. Med små medel knyter han ihop trådarna i sitt liv med de berättelser som kommit ur slumpen. Man får bland annat läsa historien han brukar hävda är anledningen till att han blev författare från första början.
The Red Notebook är kanske inget som kommer lämna dig hänförd och knäsvag, men det är en trevlig liten bok som förtjänar att läsas och som utan tvekan kommer sprida lite ljus i din tillvaro. Det gjorde den i alla fall i min.