Inom ramarna för min bibliotekarieutbildning skrev jag en master-uppsats om bibliotekariers attityder gentemot bloggar och huruvida det vore möjligt eller önskvärt att inkludera dem i folkbibliotekens kataloger.
Uppsatsen heter On blogs in the catalogue och går att ladda ner här: ackerfors martin – on blogs in the catalogue 160616-final.pdf.
Frågan grundar sig i en ganska enkel observation. Om innehållet i en blogg publiceras som en bok är det troligt att ett bibliotek köper in boken till sin samling om den håller tillräckligt hög kvalitet. Samma innehåll i dess ursprungliga format, som en webbsida med artiklar, katalogiseras däremot inte. Tydligen är det en skillnad i formaten (”Kapten Uppenbar till undsättning!”).
Genom en webbenkät riktad till bibliotekarier som jobbar på folkbibliotek ställde jag frågor om bibliotekens uppdrag, bloggen som format och konsekvenserna av att inkludera bloggar i bibliotekskatalogerna. I grova drag går det att sammanfatta såhär:
- Bibliotekarierna tycker att biblioteken har många uppdrag, bland annat att tillgängliggöra en mångfald av perspektiv, samla lokalt material, sålla i informationsflödet och visa material som annars är svårt att hitta.
- Bibliotekarierna tycker i allmänhet att bloggen är ett format som andra och att det har förtjänster som rimmar väl med de uppdrag som biblioteket har.
- Bloggen som format har problem som är svåra, eller åtminstone måste lösas, bland annat att innehållet är föränderligt. En del av problemen ligger också i biblioteksorganisationen, till exempel att katalogens struktur står i vägen.
Detta verkar också tämligen rimligt och även om det inte känns särskilt nära att göra den typen av inkludering finns det ändå något hoppfullt i att inställningen är positiv. Jag tror att någon typ av förändring är nödvändig ju mer sätten att flytta information förändras och utvecklas. Jag vill gärna tro att uppsatsen är ett litet steg på vägen.
Hur som helst: jag är väldigt stolt över att vara färdig och nöjd att den togs emot väl. Jag är kanske inte särskilt förtjust i den själv, men det är nog naturligt givet hur mycket tid jag lagt på den senaste månaderna. Jag är inte bitter, och det är huvudsaken.
En del bitar i uppsatsen hoppas jag kunna ta mig tiden att titta närmare på i mindre ordnade former. Framförallt utformade jag en egen teoretisk bas till uppsatsen. Den hjälpte mig att förstå och värdera folkbibliotekens uppdrag och kanske i huvudsak bibliotekariernas inställning till dem. I korthet består det av tre olika perspektiv:
- Dörröppnaren sätter demokrati och mångfald i centrum.
- Kvalitetsfiltret sätter kvaliteten (uppenbarligen) och urvalet i första rummet.
- Hen som litar på låntagaren (förslag på bättre namn mottages tacksamt) ger stora delar av ansvaret till låntagaren.
Om du, liksom jag, tror att det finns något spännande här blir jag glad att få höra det och kanske tar jag tag i att skriva om det lite snabbare.